Kryptostaking är utan tvekan den viktigaste aktiviteten för driften och säkerheten hos många moderna blockkedjeprotokoll, inklusive Ethereum och Solana. Marknaden för digitala tillgångar har mognat mycket över åren, men den reglerande klarheten kring denna kärnfunktion är fortfarande oklar.
En positiv utveckling för branschen är att nyliga publikationer från den schweiziska finansmarknadens tillsynsmyndighet (FINMA) och den amerikanska SEC har gett värdefulla, om än olika, ramar för att analysera stakingaktiviteter.
I denna artikel ger Nicola Massella, partner och chef för juridik på STORM Partners, en jämförande analys av dessa två positioner.
Den schweiziska ramen: Fokus på tillsyn och riskhantering
I sin vägledning 08/2023 behandlar FINMA staking främst genom linsen av tillsynsreglering och konkurslag, efter antagandet av Schweiz‘s DLT-lag.
Den centrala juridiska frågan är om stakade kryptotillgångar kan separeras från en förvaltares egendom vid konkurs, vilket beror på om de “hålls redo för kunder hela tiden”.
FINMA erkänner att stakingfunktioner som låsningsperioder och risken för “slashing” (förlust av tokens vid valideringsmisskötsel) skapar “juridisk oklarhet” kring detta kriterium.
Men istället för att förbjuda aktiviteten har FINMA etablerat en pragmatisk “tillfällig praxis” som skapar en tydlig efterlevnadsväg för de övervakade enheterna.
Under denna praxis kan en licensierad institution erbjuda direkta stakingtjänster utan att omfattas av kapitalkrav för de stakade tillgångarna, förutsatt att följande strikta villkor uppfylls:
- Kunden har gett specifika instruktioner om typen och antalet kryptotillgångar som ska stakas.
- Lämpliga åtgärder säkerställer att kryptotillgångarna kan tilldelas tydligt till den enskilda kunden.
- Kunden informeras transparent och tydligt om alla associerade risker, inklusive slashing, låsningsperioder och de juridiska osäkerheterna kring separation vid en eventuell konkurs.
- Institutionen vidtar lämpliga åtgärder för att minska de operativa riskerna med att driva en valideringsnod för att undvika slashing och andra påföljder.
- Ett “Digital Assets Resolution Package” (DARP) förbereds för att säkerställa att en likvidator kan identifiera och återlämna tillgångarna till investerare snabbt och effektivt i en kris.
Denna ram ger en tydlig plan för schweiziskt reglerade enheter att erbjuda stakingtjänster ansvarsfullt.
Det amerikanska perspektivet: Analys enligt federal värdepapperslag
I sitt uttalande i maj 2024 närmade sig SEC:s Division of Corporation Finance staking ur perspektivet av amerikansk federal värdepapperslag.
Analysen fokuserar på om vissa stakingaktiviteter utgör ett “investeringskontrakt” enligt testet fastställt i SEC v. W.J. Howey Co., och därmed kvalificerar som ett värdepapper.
Divisionens uttalande ger betydande klarhet genom att dra slutsatsen att, enligt deras syn, “Protocol Staking Activities” inte uppfyller “andras ansträngningar”-delen av Howey-testet.
Resonemanget är att de funktioner som utförs av nodoperatörer eller validerare är “administrativa eller ministeriella till sin natur” snarare än de “entreprenöriella eller ledningsmässiga ansträngningar” som är avgörande för framgången för ett gemensamt företag.
Därmed ses de belöningar som tjänas som ersättning för att tillhandahålla valideringstjänster till nätverket, inte som vinster från en tredje parts förvaltning.
Denna syn gäller för flera vanliga former av staking:
- Self (eller Solo) Staking, där en operatör stakar sina egna tillgångar.
- Self-Custodial Staking Direkt med en Tredje Part, där en ägare ger valideringsrättigheter till en nodoperatör men behåller förvaringen av sina tillgångar.
- Förvaringsarrangemang, där en förvaltare stakar tillgångar för en kund, förutsatt att förvaltaren agerar som agent och inte fattar diskretionära beslut om när, hur eller hur mycket som ska stakas.
Personalen klargjorde också att tillhandahållande av tilläggstjänster som slashing-täckning eller aggregering av tillgångar för att uppfylla protokollminimum inte ändrar den administrativa naturen av aktiviteten.
Det är också viktigt att notera att detta är ett personaluttalande, inte en kommissionsregel, och det adresserar uttryckligen inte mer komplexa arrangemang som “liquid staking”.
Konsekvenser för marknadsdeltagare
Vägledningen från både FINMA och SEC:s personal representerar ett betydande framsteg i regleringsklarhet för den digitala tillgångsindustrin.
Även om deras juridiska ramar skiljer sig åt—med FINMA som fokuserar på tillsynsmässig sundhet och SEC på investerarskydd—skapar båda fungerande vägar för den teknologiska kärnfunktionen staking.
För marknadsaktörer ger dessa utvecklingar värdefull vägledning:
- I Schweiz ligger vägen till efterlevnad för reglerade enheter i noggrann hantering av operativa risker och tydliga kundinformationer enligt FINMA.
- I USA är det viktigt att strukturera stakingprogram som icke-diskretionära, administrativa tjänster för att minska effekterna av värdepapperslagar i samband med Protocol Staking.
Disclaimer
All information på vår webbplats publiceras i god tro och endast för allmän information. Varje åtgärd som läsaren vidtar baserat på informationen på vår webbplats sker strikt på egen risk.
