Kriminella använder nu AI varje dag för att klona röster, skriva perfekta phishingmejl och göra bedrägerier globalt. Samtidigt får vissa myndigheter inte använda AI-verktyg i sina egna utredningar, varnar en chef från Recoveris.
Varningen kom under BeInCryptos Market Intelligence Council-panel om kryptobedrägerier. Sol Cinosi från Recoveris och Nick Pailthorpe från Kodex höll med om analysen. Kampen mot AI-kryptobedrägerier blir ett kapprustning, men en sida kommer utan vapen.
Grammatikkontroller fångar inte längre phishing
Cinosi, tidigare åklagare i Buenos Aires och nu ansvarig för regering- och företagsrelationer på Recoveris, sa under panelen att AI förändrar spelet för båda sidor. För kriminella gör AI deras bedrägerier mer avancerade och når fler samtidigt.
“Det gamla rådet att leta efter dålig grammatik i phishingmejl fungerar inte längre. AI klonar röster, skapar deepfakes och automatiserar bedrägerier i en skala som inte var möjlig för några år sedan.”
Siffrorna visar att han har rätt. Kryptobedragare tog runt 17 miljarder USD år 2025, enligt Chainalysis 2026 Crypto Crime Report.
Bedrägerier kopplade till AI-leverantörer fick 3,2 miljoner USD var, vilket är 4,5 gånger mer än de utan koppling. AI gör inte bara bedrägerier billigare. Det gör också att de tjänar mycket mer pengar.
Vissa poliser får inte använda AI
Den andra sidan av kampen ser helt annorlunda ut. Cinosi beskrev det som sitt största bekymmer.
“Min största oro nu är brottsbekämpningen, eftersom många myndigheter fortfarande ligger efter med AI. Vissa saknar tydliga riktlinjer, och på några platser får utredare inte använda AI-verktyg.”
Det skapar en obalans som myndigheter först nu börjar inse. Europols IOCTA 2026-rapport kallar det “velocity gap” och säger att polisen nu måste minska det med teknik. Cinosi uttryckte det ännu tydligare.
“Om kriminella använder AI dagligen men utredare, särskilt poliser, inte gör det, då får vi en ojämn spelplan. Det är ett lopp vi inte kan vinna.”
Han menade också att hindret ofta är mjukare än ett formellt förbud. Många utredare vågar inte använda verktygen, trots att de oftast redan har rätt att göra det. Han anser därför att gapet lika mycket handlar om utbildning som om regler.
AI som hjälpmedel för utredare
Ironiskt nog har spårningsteknologin aldrig varit bättre. Cinosi sa att Recoveris kan följa pengar mellan blockkedjor, broar och även mixers med hög säkerhet. Tekniken stoppar sällan en utredning nu. Personer gör det.
“För utredare löser AI kapacitetsproblem eftersom den snabbt hanterar mycket data och hittar mönster eller samband som annars tar lång tid att hitta.”
Den extra kapaciteten är viktig, eftersom krypto växer snabbare än antalet experter. Det finns få erfarna blockchainutredare, så AI sparar tid som människor behöver till annat.
“Det ger oss mer tid till det människor fortfarande gör bäst, alltså att använda omdöme och ta viktiga beslut.”
AI-kryptobrott: Utbildningsgapet på frontlinjen
Pailthorpe, som jobbade 20 år inom brittisk polis före Kodex, ser samma problem i verkligheten. Krypto dyker inte bara upp i kryptofall längre. Han möter det dagligen, även vid utredningar om terrorism och människohandel.
“Jag ser att fler utredare stöter på krypto på fler brottsplatser och vet ofta inte vad de ska göra när de hittar en plånbok.”
Branschen utbildar därför ständigt personal. Pailthorpe håller webbinarier och besöker polisstationer nästan varje dag, och växlingskontor på Kodex erbjuder utbildningsmaterial till godkända poliser. Trots det vill han inte vara pessimistisk.
“Det är ett problem att kriminella ofta ligger steget före, men jag känner mig trygg med många polisers insatser världen över.”
Verktygen finns där och utbildarna gör sitt jobb. Om poliser får använda samma verktyg som brottslingar kan avgöra vem som vinner kampen.
