Argentinska fintechgrupper hoppades att arbetare för första gången skulle kunna sätta in sina löner i digitala plånböcker. Men politiker tog bort förslaget, vilket många ser som ett stöd till de traditionella bankerna.
Under förhandlingar för att få bredare stöd till lagen gick Javier Mileis parti med på att ta bort artikeln. Det gällde trots att undersökningar visade att en stor majoritet av argentinarna vill ha frihet att välja var de sätter in sin lön.
Minskat förtroende för banker ökar användningen av plånböcker
Argentinsk lag säger idag att arbetare måste sätta in sina löner på traditionella bankkonton. Trots det har digitala plånböcker blivit populära i Argentina de senaste decennierna.
En orsak är att många har svårt att få tillgång till banker. En undersökning från centralbanken år 2022 visade att bara 47 % av argentinarna hade ett bankkonto. Det beror mest på att folk inte litar på banksystemet.
Flera decennier av ekonomiska problem, som “corralito”–frysningen av insättningar år 2001, inflation och begränsningar på bankuttag, har gjort att folk litar mindre på banker. Därför har fler börjat använda kontanter och spara i USD.
Därför har digitala plånböcker från fintechföretag, som inte är banker, gett fler möjlighet att använda finansiella tjänster i Argentina.
Plattformar som Mercado Pago, Modo, Ualá och Lemon används nu mest. Många som inte har tillgång till vanliga bankkonton använder dessa appar för att börja med digital ekonomi.
Därför välkomnade ledarna inom fintech förslaget som skulle låta argentinarna sätta in sina löner direkt i digitala plånböcker. Men artikeln togs bort från arbetsreformen innan riksdagen ens hann debattera den.
”När artikel 35 togs bort ur arbetsreformen så försvann möjligheten för argentinarna att själva välja var de vill få sina löner. I praktiken behölls kravet att löner måste gå genom traditionella banker, då bankbranschen satte stor press.
Men folk har redan visat vad de föredrar: nästan 75 % av överföringarna i Argentina sker via CVU, som används av digitala plånböcker. Miljontals personer får sin lön via banken bara för att reglerna kräver det och för sedan vidare pengarna till fintechföretag för att få bättre tjänster, lägre avgifter och högre avkastning,” säger Maximiliano Raimondi, ekonomichef på Lemon, till BeInCrypto.
Politiska beslut gynnar banker
Bankföreningarna ökade sitt lobbyarbete den här veckan. De skickade brev till viktiga senatorer och förklarade varför de är emot att löner sätts in på digitala plånböcker.
Bankerna hävdade att digitala plånböcker inte är tillräckligt reglerade, kan medföra risker för hela systemet och kan förvärra finansiell utestängning.
“De har inget regelverk, ingen tillsyn eller kontroll som motsvarar bankernas. Om det godkänns kan det skapa juridiska och ekonomiska risker, samt risker för tillgångar och hela systemet, vilket kan skada arbetare och finanssystemet direkt,” menar Banco Provincia, en ledande argentinsk bank, i ett uttalande.
Fintechorganisationerna höll inte med och menade att påståendena var fel.
”Alla Betaltjänstleverantörer (PSP) regleras och övervakas av Argentinas centralbank (BCRA),” säger Lemons ekonomichef Maximiliano Raimondi i ett uttalande. ”Digitala plånböcker har varit vägen in till finansiella tjänster för miljontals personer som lätt och gratis kunnat öppna ett virtuellt konto och få bättre finansiella lösningar.”
En färsk studie från konsultföretaget Isonomía visade också att 9 av 10 argentinare vill kunna välja var de sätter in sin lön. Tendensen är ännu starkare bland egenföretagare och de som arbetar informellt. Studien visade också att 75 % av argentinarna redan använder digitala plånböcker varje dag.
Till slut fick banksektorn sin vilja igenom innan förslaget gick till omröstning i senaten. Enligt rapporter tog regeringen bort förslaget för att inte skapa konflikt med bankerna och för att öka chansen att hela lagpaketet skulle godkännas.
