Brasilien testar en av kryptobranschens äldsta idéer: att digitala tillgångar bara växer när traditionella finansiella system misslyckas.
Brasiliens styrränta, Selic, ligger på 15 %. Det är en av de högsta bland stora ekonomier. Centralbanken har hållit en mycket stram penningpolitik. IMF:s nya forskning visar att landets finansiella system klarar pressen. Krediten är stark och ändå ökar användningen av krypto snabbt.
Varför Brasiliens kryptoinförande inte följer traditionell makroekonomi
Bara några dagar efter att IMF släppte COFER-data för Q2 2025 publicerade IMF en ny rapport om Brasiliens makroekonomiska situation.
IMF menade att Brasiliens senaste kreditökning “inte var ett misslyckande”, och säger att penningpolitiken fungerar trots höga räntor.
“IMF:s forskning visar att den senaste kreditökningen i Brasilien, vid en styrränta på 15 %, inte var ett misslyckande. Fintechföretag och högre inkomster förändrar tillgången till ekonomi. Samtidigt fortsätter penningpolitiken att fungera,” skrev IMF i ett inlägg.
Bankutlåning ökade med 11,5 % år 2024 och företagsobligationer steg med 30 %. Normalt brukar detta minska intresset för alternativa tillgångar. Enligt vanlig makrologik borde krypto få svårt i en sådan miljö.
Men kryptohandeln ökade med 43 % under 2025 jämfört med året innan. Detta visar att gamla berättelser om makroekonomin ofta skiljer sig från verkligheten när det gäller kryptoanvändning.
Ett system som fungerar och fortfarande är på kedjan
IMF:s senaste Article IV-konsultation understryker att Brasiliens centralbank har gjort ”precis det den skulle”.
- Den strama politiken har nått ut till utlåningsräntor,
- Kreditökningen har börjat bromsa in, och
- Förväntningar om inflation, även om de är höga, hålls under kontroll.
Snabb inkomstökning, låg arbetslöshet och snabb tillväxt bland fintech-bolag har hjälpt till att hålla kreditbehovet högt trots höga räntor.
Digitala banker och fintech-långivare står nu för ungefär en fjärdedel (25 %) av Brasiliens kreditkortsmarknad. De gör att fler får tillgång till finansiering utan att politiken förlorar sin effekt.
Men kryptoanvändningen ökar samtidigt, inte som en protest mot systemet, utan mer och mer som en del av det.
Analytiker pekar på att unga investerare driver upp kryptointresset i Brasilien. De hänvisar till Mercado Bitcoin, den största digitala tillgångsplattformen i Latinamerika.
Användningen ökade med 56 % bland användare som är 24 år eller yngre, särskilt tack vare stablecoins och tokeniserade ränteprodukter, inte spekulativa altcoins.
Digitala ränteprodukter delade ut cirka 325 miljoner USD i avkastning under 2025. Dessa ger avkastning i nivå med Brasiliens högräntebärande carry trade.
Totala kryptotransaktioner ökade med 43 %. Produkter med lägre risk steg med 108 %. Det tyder på att fler nu investerar strukturerat istället för att spekulera.
Användare med medelinkomst lägger en stor del av sina portföljer i stablecoins. Investerare med lägre inkomster väljer oftast Bitcoin för bättre avkastning.
Bitcoin är fortfarande den mest handlade tillgången, följt av Ethereum och Solana. Ungefär 18 % av investerarna investerar i flera kryptovalutor.
Detta ifrågasätter idén om att krypto bara växer på grund av inflation, valutakollaps eller politiska misslyckanden.
Legacy Finance börjar förändras
De traditionella bankerna svarar på utvecklingen. Itaú Unibanco, Latinamerikas största privata bank, har rekommenderat att man lägger 1–3 % av portföljen i Bitcoin. Banken ser det som ett sätt att sprida risk och delvis skydda sig, inte för ren spekulation.
Banken lyfter fram att Bitcoin har låg koppling till traditionella tillgångar och är en global, decentraliserad värdebevarare. Detta liknar råd från stora amerikanska kapitalförvaltare.
Tillsammans med Mercado Bitcoins utökning till tokeniserade inkomst- och aktieprodukter, där de även ger ut dessa på Stellar-nätverket, suddas gränserna mellan traditionell finans och blockkedjeinfrastruktur ut allt mer.
Brasiliens erfarenhet visar att krypto inte bara lyckas i trasiga system. I stället tyder det på en ny fas där nytta, avkastning och spridning av investeringar driver på användningen, även när penningpolitiken fungerar som tänkt.
Nästa avgörande fråga kan bli integritet, öppenhet och kontroll, inte inflation eller räntor. När krypto integreras i reglerade finansiella system flyttar diskussionen från makroekonomiska problem till vem som styr själva infrastrukturen.
Kryptoboomen i Brasilien beror inte på kris. Det är en sammanslagningstrend, och det kan vara den mest omvälvande utvecklingen av alla.
