Mer än 90 % av världens centralbanker har sänkt räntorna eller hållit dem oförändrade i 12 månader i rad, ett mönster som sällan setts de senaste 35 åren. Denna lättnadscykel har resulterat i 316 räntesänkningar under två år, vilket överstiger de 313 som sågs under finanskrisen 2008–2010.
Trots denna globala likviditetsökning har Bitcoin skiljt sig från penningmängdens tillväxt sedan mitten av 2025. Denna trend väcker frågor om när den ledande kryptovalutan kommer att svara på inflödet av kapital.
Oöverträffad penningpolitisk stimulans sedan pandemin
Den globala penningpolitiken har gått in i sin mest aggressiva lättnadsfas sedan covid-19-pandemin, baserat på data från The Kobeissi Letter. Färre än 10 % av centralbankerna har höjt räntorna, medan de flesta har sänkt eller hållit dem oförändrade. Denna trend har pågått i ett år, vilket markerar en sällsynt global monetär vändpunkt.
Omfattningen av denna lättnad är tydlig när man ser på de sammanslagna räntesänkningarna. Från 2023 till början av 2025 har centralbanker i både utvecklade och framväxande marknader sänkt räntorna 316 gånger—överträffar de 313 sänkningarna mellan 2008 och 2010, när det globala finansiella systemet var hårt pressat.
Historiskt sett har samordnade penninglindringsåtgärder föregått betydande ökning av tillgångspriser, särskilt i riskfyllda tillgångar som aktier och kryptovalutor. Ändå har Bitcoins svar på denna likviditetsvåg varit mycket mer dämpat än i tidigare cykler. Tidigare forskning visade en 0,94 korrelation mellan Bitcoins pris och den globala M2-penningmängden (från maj 2013 till juli 2024), men den kopplingen verkar tillfälligt försvagad nu.
Denna avkoppling väcker frågor om timing och marknadsdrivkrafter. Analytiker observerar att Bitcoin ofta släpar efter globala likviditetsökningar med 60 till 70 dagar. Om detta historiska mönster kvarstår kan den pågående monetära expansionen försena en Bitcoin-rally fram till slutet av 2025 eller 2026.
2026 Finansiellt Chockscenario
Marknadsobservatörer skissar en möjlig utveckling fram till 2028, med 2026 som en vändpunkt. Detta matchar de historiska cykler som beskrivs av Bennercykeln, en marknadstidsmodell från 1800-talet som förvånansvärt har förutspått många finansiella svängningar.
Enligt marknadsanalytikern NoLimitGains konvergerar flera globala stresspunkter mot 2026. Felpunkter inkluderar finansieringsproblem med amerikanska statsobligationer, Japans yen-carry-traderisk och Kinas tunga kreditbelastning. Störningar inom någon av dessa skulle skapa globala chocker, men samtidiga problem kan driva en systemisk kris.
Fas ett definieras av en chock på statsobligationsmarknaden, möjligen utlöst av svaga amerikanska obligationsemissioner. USA står inför rekordhög skuldemission 2026 när underskotten växer och utländsk efterfrågan minskar. Svaga auktioner och avtagande indirekta bud liknar Storbritanniens obligationskris 2022. Dollarn stiger, likviditeten försvinner, Japan ingriper, yuan sjunker, räntespreadar vidgas, riskfyllda tillgångar säljs av, etc.
Fas två följer med centralbanker som agerar genom likviditetsinjektioner, swaplinjer och återköp av statsobligationer. Denna statliga respons skulle injicera kapital, vilket banar väg för inflationsvåg som många analytiker förväntar sig för 2026 till 2028. Under denna fas borde realräntorna kollapsa, guld och silver kan stiga, Bitcoin kan återhämta sig och råvaror kan öka när dollarn toppar.
MOVE Index, som spårar obligationsmarknadens volatilitet, stiger redan. När MOVE, USD/JPY, den kinesiska yuanen och 10-åriga statsobligationsräntor förändras i samma riktning ser analytiker det som ett varningstecken för att en betydande händelse kan inträffa inom en till tre månader.
Bitcoins eftersläpning ger en möjlig möjlighet
Bitcoins senaste prestation belyser dess ovanliga avkoppling från den globala likviditetsökningen i mitten av 2025. Trots att centralbanker ökar penningmängden har kryptovalutan handlats sidledes, vilket förvånat dem som förväntade sig en omedelbar uppgång.
En optimistisk syn är att detta eftersläpande ger ett köpläge medan Bitcoin är undervärderad i förhållande till global likviditet. Historiskt har Bitcoin ofta stigit 60-70 dagar efter stora ökningar i global M2-försörjning.
Vissa analytiker tror att deltagarna väntar på mer tydlighet om inflation och centralbankpolitik. Andra hänvisar till olösta frågeställningar som regleringsutveckling, institutionell aktivitet och starkt tekniskt motstånd som kan hålla tillbaka priset.
