Kinas kryptostrategi gör pengar till ett vapen för statskonst. En ny studie publicerad av Study Times—journalen för Kinas centrala partiskola—hävdade att digitala tillgångar nu formar krig och finans.
Studien beskrev krypto och centralbankers digitala valutor (CBDC) som verktyg för “finansiell mobilisering.” De låter stater omdirigera likviditet när banker misslyckas eller sanktioner skärps. Blockkedjenätverk kallades en “digital logistikfront,” som förenar ekonomisk överlevnad med nationell säkerhet.
Digitala pengar blir ett verktyg för geopolitisk makt
Studien sa att slagfältet nu sträcker sig in i finans. Krypto utgör en infrastruktur för “totalt krig,” som blandar avskräckning, kapitalmobilisering och social stabilitet. Genom att digitalisera penningflöden kan Peking upprätthålla likviditet, finansiera försvarsindustrier och stödja inhemsk efterfrågan när global finans splittras.
Det beskrev också en triad av “totalt krig, hybridkrig och digitalt finansiellt krig,” och hävdade att digitala huvudböcker stöder nationell motståndskraft. Den digitala yuanen och blockkedjeavvecklingar fungerar som strategiska tillgångar inom denna ram. De är byggda för att fungera oberoende av USA:s sanktioner och SWIFT-nätverket.
“Digitala valutor har blivit strategiska tillgångar i hybridkrig, och omformar gränsöverskridande kapitalflöden under krigstid.”
— Study Times (2025)
Denna förändring speglar en bredare trend. Ekonom Barry Eichengreen noterar att dollarns andel av globala reserver föll från 71 % år 2000 till 58 % år 2024. Han skrev att regeringar “rör sig bort från dollarn… av geopolitiska skäl, medan företag fortfarande föredrar dess likviditet.”
Samtidigt syftar Pekings mBridge-projekt—som kopplar CBDC från Kina, Saudiarabien, Thailand och Förenade Arabemiraten—till att kringgå SWIFT och bygga ett parallellt nätverk bortom USA:s räckvidd. För Kina betyder blockkedjan mer än hastighet; den representerar autonomi under ekonomiskt tryck.
TRM Labs 2025 Crypto Crime Report visar att digitala tillgångar verkar på båda sidor av den geopolitiska slagfältet. Sanktionerade börser som Rysslands Garantex och Irans Nobitex hanterade över 85 % av olagliga inflöden till begränsade marknader.
Terrorgrupper—inklusive Hamas, Hezbollah och ISIS-anslutna—använde stablecoins som USDT på TRON för att samla in pengar. Som ett resultat frös Israel miljontals i relaterade konton. Digital finans, en gång hyllad som gränslös innovation, har istället blivit ett område för kontroll och verkställighet.
Från cyberförsvar till “soft power”-projektion
Militärteoretiker Jason P. Lowery argumenterar i Softwar att Bitcoin är “en icke-dödlig form av maktprojektion—ett digitalt försvarssystem säkrat av elektricitet, inte sprängämnen.” Denna idé formar nu Pekings syn på blockkedjan som en bas för motståndskraft och avskräckning. Genom att inbädda monetär kontroll i kod, kan stater projicera makt genom nätverk istället för trupper.
En granskning från 2025 i Technologies fann att blockkedjan “stärker militära operationer genom säker kommunikation, oföränderlig logistik och kvantsäker autentisering.” Forskare sa att distribuerade huvudböcker kan stärka kommandosystem och försörjningskedjor mot cyber- eller fysiska attacker. Dessa resultat visar hur kryptografisk infrastruktur skiftar från finans till försvar, och kopplar dataintegritet, finansieringsflexibilitet och operativt förtroende.
Den geopolitiska klyftan vidgas. Västerländska regeringar strävar efter att begränsa kryptons militarisering, medan Kina integrerar det i statspolitik. Som Eichengreen varnade, “geopolitik skär åt båda hållen.” Beroende på vem som bygger rälsen kan krypto försvaga eller förstärka dollardominansen. Slutligen signalerar Pekings hybridmodell—som kombinerar ekonomisk kontroll med teknologisk suveränitet—att nästa stormaktskonkurrens kommer att utspela sig på marknader eller i cyberspace och över de distribuerade huvudböcker som förbinder dem.
