Colombia och Frankrike skärper kontrollen av kryptomarknaden. De visar på en ny tid för global skatteövervakning. Börser, mellanhänder och även plånböcker där man själv förvarar tillgångar granskas nu noga.
Åtgärderna visar att regeringar vill kartlägga kryptoägande. De vill också stoppa skattefusk och anpassa reglerna till internationella transparenskrav.
Colombia tvingar kryptobörser att rapportera användardata
I Colombia har Skatte- och tullmyndigheten (DIAN) infört krav på rapportering från kryptoaktörer. Det står i Resolution 000240 från 24 december 2025.
Börser, mellanhänder och andra plattformar som hanterar Bitcoin, Ether, stablecoins och andra digitala tillgångar måste nu samla in och lämna in detaljerad information om användare och transaktioner.
Den information som ska rapporteras är:
- Kontoägande
- Transaktionsvolym
- Antal överförda enheter
- Marknadsvärde
- Nettosaldon.
Resolutionen gäller direkt, men rapporteringskraven gäller från deklarationsår 2026. Den första rapporten ska lämnas senast sista vardagen i maj 2027.
Colombia har redan tidigare krävt att privatpersoner ska ange kryptoinnehav och vinster i sina deklarationer. Men DIAN hade ingen möjlighet till rapportering från tredje part.
Den nya regeln gör att myndigheter kan kontrollera användarnas uppgifter och få in digitala tillgångar tydligare i skattesystemet.
Om någon lämnar felaktiga eller uteblivna uppgifter kan de få böter på upp till 1 % av de oredovisade transaktionsvärdena.
Colombia är ett av Latinamerikas mest aktiva kryptomarknader. En rapport från Chainalysis i oktober 2025 visade att landet hade 44,2 miljarder USD i kryptotransaktioner mellan juli 2024 och juni 2025.
Landet är därmed den femte största marknaden i regionen. Bara Brasilien växer snabbare när det gäller mottagna kryptovärden.
Frankrike riktar in sig på självförvaringsplånböcker över 5 000 EUR
På andra sidan Atlanten vill Frankrike utöka rapporteringsplikten till plånböcker där användaren själv har kontrollen. Ändringar som godkändes av det franska parlamentet i december 2025 kräver att de som äger plånböcker som Ledger, MetaMask, Rabby och Deblock rapporterar konton som överstiger 5 000 euro eller 5 800 USD.
Alla partier ställer sig bakom beslutet. Åtgärden är en följd av rekommendationer från Conseil des prélèvements obligatoires (CPO). Nu granskar myndigheterna inte bara börser utan även den snabbt växande marknaden för icke-förvarade kryptotillgångar.
Frankrikes skärpta krav kommer efter ett turbulent år. Riskerna med skattehantering har blivit tydliga. I maj 2025 hittades en databas med över två miljoner franska skattebetalares personuppgifter, även kryptoinnehavare, till salu på ett forum på dark web. Tidigare under året var även våldsamma kidnappningar riktade mot kryptoinvesterare.
En annan händelse är att en skattemedlem i Bobigny blev åtalad för att ha använt konfidentiella skatteuppgifter. Detta gällde bland annat kryptoinnehav som lämnades till organiserad brottslighet. Händelserna visar att ägare av digitala tillgångar är sårbara och att nya regler behövs.
Åtgärderna i Colombia och Frankrike visar en global förändring. Regeringar litar inte längre enbart på frivillig rapportering. Börser, mellanhänder och privatpersoner blir nu en del av ett digitalt kontrollsystem. Syftet är att stoppa skatteflykt och säkra rättvis beskattning.
Detta liknar de senaste förändringarna i Förenade Arabemiraten. Där kom en av de mest omfattande regleringspaketen på flera år. BeInCrypto rapporterade att nya lagen gör det brottsligt att använda olicensierade kryptoverktyg, även självförvarade plånböcker.
Sammanlagt visar detta att anonymiteten minskar. Myndigheter följer nu plånboksägande och transaktioner allt närmare. Ingen plånbok undgår kontroll.
Krypto står nu helt under skatteverkets uppsikt i dessa länder. Den som inte följer reglerna riskerar tydliga ekonomiska och juridiska problem.
Eftersom Colombia och Frankrike går i täten, kan investerare och plattformar världen över behöva förbereda sig för en mer öppen och noggrann kryptomarknad.
