Förtroendet för USA-dollarn har blivit svagare efter ökad granskning av Federal Reserve. Geopolitiska spänningar har vuxit, bland annat på grund av tvister om Washingtons intresse för Grönland.
Mot denna bakgrund ser Kina ut att gynnas indirekt. Genom att öka handeln och betalningssystem med yuan får Peking fördelar när allt fler länder vill diversifiera på grund av politisk och ekonomisk osäkerhet.
USD:s stabilitet ifrågasätts under oro kring Fed
Politiska beslut från Washington under de senaste veckorna har orsakat osäkerhet på världens marknader, och dollarn är en av de mest påverkade tillgångarna.
Förtroendet för världens dominerande valuta har minskat efter flera politiska händelser, särskilt brottsutredningen mot Federal Reserve-chefen Jerome Powell.
Många ser detta som ett försök från Trump-administrationen att pressa centralbanken att sänka räntan, trots ekonomiska data och Federal Open Market Committee som visar att det inte finns något behov.
Trump är inte den första amerikanska presidenten som bråkar med Federal Reserve om politikens inriktning. Men Justitiedepartementets inblandning är ovanlig och allvarlig.
Detta oroar investerare och skapar frågor om centralbankens självständighet och hur mycket man kan lita på dollarn.
Vita husets geopolitiska ageranden har bara ökat oron.
Enigheten mellan USA och EU börjar svikta
USA och Europeiska unionen har länge visat upp enad front, men denna enighet har blivit svagare sedan Trump blev president.
Spänningarna har ökat efter presidentens intresse för Grönland.
När europeiska ledare sa nej till att USA skulle få köpa det självstyrande området under dansk kontroll, svarade Trump med att hota med 10 % importskatt på varor från åtta europeiska länder.
Europeiska ledare förbereder nu åtgärder som svar. De 27 stats- och regeringscheferna i EU ska snart mötas för att hitta ett gemensamt svar på hoten från Washington.
Ingen av sidorna har försökt minska konflikten hittills. Vid World Economic Forum i Davos sa USA:s finansminister Scott Bessent till journalister att det “vore mycket oklokt” av EU-blocket att införa vedergällning mot USA.
Den ökande geopolitiska risken, handelsosäkerhet och frågor om institutionernas trovärdighet gör att dollarns roll i världsekonomin blir oklar. Samtidigt får rivaliserande länder chans att dra nytta av dessa nya svagheter.
China utnyttjar splittringen i väst
Kina har under lång tid planerat för ett alternativt finansiellt system.
Landet har steg för steg utökat handel med yuan, byggt eget internationellt betalningssystem och uppmanat till att använda sin valuta mer vid globala affärer.
Dessa initiativ syftar till att minska beroendet av USA:s politik och sanktioner, oavsett det aktuella läget i världen.
Därför får de nu större betydelse när fler frågar sig om USA:s institutioner är stabila. För Peking betyder dagens läge en strategisk möjlighet som beror mindre på egna handlingar än på den ökande osäkerheten kring USA:s ledarskap.
Kina behöver inte ersätta dollarn helt för att gynnas av skiftet. Lockelsen är att erbjuda fler valmöjligheter, så att partnerländer kan använda nya sätt för både betalning och finansiering.
Konflikterna mellan Washington och EU gör denna möjlighet ännu större. Ett mindre enat västsvärld försvagar bilden av en gemensam ordning bakom dollarns globala betydelse.
För länder som oroar sig för handelshinder kan Kinas växande finansiella system vara ett möjligt alternativ.
När Washington själva utmanar sitt ledarskap skapar de också utrymme för Peking att utöka sitt inflytande tyst och steg för steg.
