G7-regeringarna överväger att gemensamt släppa upp till 400 miljoner fat från de strategiska oljereserverna.
Detta är den största ingripandet hittills och sker efter att oljepriset steg till nästan 120 USD per fat på grund av hot mot Hormuzsundet.
G7 planerar största oljeutsläppet någonsin från reserver när Hormuz-krisen höjer priserna till 120 USD
Enligt en rapport från Financial Times ska förslaget samordnas av Internationella energiorganet (IEA).
Tre G7-medlemmar, inklusive USA, har uttryckt sitt stöd. Japan, som har världens tredje största reserver, nekade först att ett slutgiltigt beslut hade tagits men bekräftade att de följer utvecklingen noga.
Detta förslag fick oljepriset att falla till så lågt som 100 139 USD, nästan 17 % lägre från toppen. När denna text skrivs var oljepriset 103 682 USD.
Varför oljemarknader splittras
Hormuzsundet står i centrum för krisen. Ungefär 20 % av världens olja passerar här, och Irans hot har ökat risken för en långvarig blockad.
Japan är ett av de mest utsatta länderna eftersom över 90 % av deras oljeimport går via sundet.
USA:s oljepriser har ökat med mer än 55 USD per fat de senaste tre månaderna, nästan en fördubbling. Om priserna stannar på nuvarande nivå kan USA:s BNP minska med 0,5 %, vilket motsvarar cirka 160 miljarder USD i utebliven produktion.
HFI Research varnade för att det föreslagna släppet bara kan vara en tillfällig lösning. De uppskattar att störningar i tankersjöfarten till slutet av mars kan tömma ungefär 450 miljoner fat från de globala lagren, vilket är något mer än hela det planerade släppet.
Iraq och Kuwait har också börjat minska produktionen, och Förenade arabemiraten väntas göra detsamma.
Marknaden reagerar – och traders får betala priset
Oljepriset rörde sig kraftigt på måndagen, som grafen ovan visar. Prissvängningarna ledde till verkliga förluster.
Analysföretaget Arkham såg att en plånbok kopplad till meme coin-handlaren CBB0FE låg minus 3,5 miljoner USD på en kort position på 12 miljoner USD i olja, öppnad när priset steg över 50 % sedan föregående vecka.
En annan handlare tog motsatt position vid rätt tillfälle. Enligt marknadsobservatören legen.eth öppnade ett konto en 5x belånad kort position på olja cirka två timmar före G7-nyheten. Denna handlare tjänade över 1 miljon USD när priset föll.
Debatten om Fed:s policy
Utöver prisrörelserna menar investeraren Anthony Pompliano att oljeprishöjningen inte ska påverka centralbankens bredare penningpolitik.
“Om oljepriset fortsätter uppåt kommer många säga att Fed bör undvika räntesänkning av rädsla för inflation. Det är samma misstag som vid tullarna… Fed bör sänka räntan kraftigt under årets första halvår,” skrev Pompliano.
Pomplianos syn bygger på att USA befinner sig i ett strukturellt deflatoriskt läge. Därmed räcker inte en enda råvara, oavsett betydelse, som skäl för oförändrad ränta.
President Trump sa samtidigt till journalister att oljepriserna “snabbt sjunker” om Iran-konflikten löses och kallade det “ett mycket litet pris att betala”.
Strategiska oljereserver används normalt bara vid stora kriser, som under Gulfkriget 1990 och Fukushima-katastrofen 2011.
Den här stora åtgärden visar att beslutsfattare ser hotet mot Hormuz som mycket allvarligt.
HFI Research påpekar dock att varje uttag ur reserverna leder till ökat framtida efterfrågetryck, eftersom lagren så småningom måste fyllas på igen.
Kan åtgärden stabilisera priserna, eller riskerar den bara att skjuta upp en djupare kris? Svaret beror på hur snabbt, eller om, sjöfarten genom Hormuzsundet normaliseras.
Följ oss på X för att få de senaste nyheterna direkt
Prenumerera på vår YouTube-kanal för att se ledare och journalister berätta och analysera
