Kryptodonationer har blivit ett viktigt sätt att kringgå bankrestriktioner i Gaza, där finansiella kanaler är frusna, och hjälptransporter är nästan omöjliga.
Men samma desperata situation med trasig infrastruktur har också lett till tveksamma “humanitära” operationer, som nyligen kommit fram.
Gräsrotsbistånd ökar genom krypto
Kryptodonationer har blivit en viktig lösning i krigsdrabbade Gaza. I denna situation erbjuder digitala tillgångar ett snabbt och gränslöst sätt att kringgå politiska och logistiska hinder som hindrar traditionell hjälp.
Flera gräsrotskampanjer har fått uppmärksamhet i denna övergång till digitalt stöd.
En leds av den pseudonyma handlaren Loopify, som har samlat in över 2,1 miljoner USD i kryptovaluta till Gaza sedan krigets början.
Cryptogaza.com visar att 946 personer har donerat krypto till palestinier i Gaza det senaste året. Dessa insatser visar hur digitala verktyg kan ge direkt stöd när banktillgång är begränsad.
Mindre personliga kampanjer dyker också upp. Ett exempel är en ung boende i Gaza som dagligen skriver om fördrivning, matbrist och drönarangrepp.
Han tränar med improviserad utrustning och använder sitt Instagram-konto för att samla in kryptodonationer. Han säger att han har samlat in mer än 45 000 USD och noterar att en påse mjöl nu kostar cirka 360 USD i Gaza.
Dessa initiativ visar hur digitala valutor har blivit en praktisk livlina, som ger snabbhet och tillgänglighet när andra hjälpkällor sviktar.
Men samma verktyg som möjliggör transparent, samhällsledd hjälp kan också missbrukas.
När hjälp blir misstänkt
Al Jazeera rapporterade tidigare denna månad att en lite känd grupp vid namn Al-Majd Europe hade ordnat evakueringsflyg från Gaza och accepterade kryptovaluta som betalning.
Organisationen framställde sig som en humanitär aktör, men utredare fann snabbt betydande varningstecken.
Al-Majd Europes webbplats registrerades först i år. Organisationens listade “chefer” verkade, till exempel, vara genererade av artificiell intelligens. Gruppen erbjöd nästan ingen verifierbar information om sina operationer.
Trots detta marknadsförde de evakueringsflyg för palestinier som ville fly konflikten.
Företaget erbjöd familjer kryptovaluta som betalningsmetod. Flera rapporterade att de blev debiterade mellan 1 000 och 2 000 USD per person. Avgifter debiterades även för spädbarn, vilket väckte oro för utnyttjande under en kris.
Gruppens brist på transparens oroade utredare, som fruktar att civila kan bli måltavlor för oreglerade aktörer som utger sig för att vara hjälporganisationer.
Tillsammans visar dessa fall hur kryptovaluta kan stödja verklig hjälp samtidigt som de skapar möjligheter för missbruk.
