GENIUS Act kan ha stängt dörren för räntebärande betalningsstablecoins, men sökandet efter avkastning har inte tagit slut. Istället flyttas sökandet till nya strukturer där avkastning kommer genom DeFi-design istället för genom själva stablecoinen.
BeInCrypto bad två experter berätta hur marknaden anpassar sig.
Stefan Muehlbauer, chef för U.S. Government Affairs på CertiK, säger att frågan fortfarande är politiskt omstridd. Han säger:
”Frågan om avkastning möter fortfarande starkt motstånd från banker, inte bara på grund av GENIUS Act, utan också i debatterna när Senaten stoppade CLARITY Act om marknadsstruktur.”
Han tycker att skillnaden nu går mellan produkter som ger ränta och produkter som ger belöningar på andra sätt.
”Banker riktar in sig på avkastning som ges som ränta, medan DeFi-aktörer hittar nya sätt där belöningar fungerar mer som en avgift via till exempel staking,” fortsätter Muehlbauer.
Anton Efimenko, medgrundare på 8Blocks, ser samma skillnad. Han säger:
”Enligt amerikansk lag får stablecoin-utgivare inte ge ut stablecoins med passiv avkastning. Rebasing är i princip förbjudet. Men de stablecoins får ändå användas i DeFi-produkter som ger avkastning genom staking.”
Han tillägger att möjligheten kan bli ännu större. ”Om man tänker ut strukturen noga, kan en stablecoin-utgivare även starta en egen DeFi-plattform och ge ut insättningsavkastning där.”
Det gör att amerikanska stablecoin-marknaden nu befinner sig på en ovanlig plats. Avkastning är fortfarande crypto-branschens kanske starkaste lockelse, men 2026 måste den paketeras mycket mer försiktigt.
Federala stadgar ändrar maktbalansen
Federala tillstånd är där maktbalansen syns tydligast. Kryptoföretag går redan in i USA:s finansiella system, och fokus ligger nu på hur öppet de kan konkurrera mot institutioner som har haft kontroll över betalningar och avveckling i decennier.
Muehlbauer säger att det är här den största förändringen sker:
”Att kryptoföretag som Circle och Paxos fått nationellt banktillstånd har i praktiken tagit bort den ‘murade trädgård’ som skyddade banker som JPMorgan Chase från teknikbolag.”
Han menar att de här tillstånden förändrar vilka som kan verka med status inom systemet. Genom att få federala tillstånd får digitala tillgångsutgivare ”den officiella stämpeln som behövs för att tävla direkt om viktiga betalnings- och avvecklingstjänster.” Därmed kan de bli mer självständiga och behöver inte längre förlita sig helt på banker.
Fernando Lillo Aranda, marknadschef på Zoomex, menar att den största skillnaden är att kryptoföretag inte längre måste förlita sig på de gamla storbankerna för att bli accepterade.
Aranda säger:
”När en utgivare utanför banksektorn får verka under ett federalt regelverk eller OCC-tillstånd, är det inte längre bara ett teknikbolag som hyr tillgång till banksystemet.”
Han anser att det ger företag som Circle eller Paxos tydligare status inom betalningar, förvaring och reservhantering. De blir direkt reglerade finansiella institutioner, inte längre bara utomstående partners.
Samtidigt tycker Lillo Aranda inte att detta gör bankerna svaga på en gång:
”Det betyder inte att JPMorgan plötsligt förlorar sin styrka – de gamla aktörerna dominerar fortfarande distribution, balansräkningar och kundernas förtroende.”
Men han säger att skillnaden minskat.
Förr hade bankerna regleringsfördel och kryptoföretagen var snabbare på att ta fram nya produkter. Nu har vissa kryptoföretag båda fördelarna. Därför handlar kampen nu mer om vem som kan bygga snabbast förtroende, distribution och integration.
Efimenko håller med om att marknaden öppnas upp, men han tror inte att den traditionella finanssektorn har tappat sitt övertag.
”Den amerikanska stablecoin-marknaden kommer att vara mycket konkurrensutsatt, men banker och kapitalförvaltare har fortfarande övertaget,” säger han. För honom är distribution den avgörande punkten.
”Kryptoföretag måste lägga mycket pengar på marknadsföring för att locka investerare, men bankerna har redan investerarna.”
Federala tillstånd ger kryptoföretag mer frihet, men bankerna styr fortfarande kundrelationerna som gör finansiella produkter till breda konsumentprodukter.
Federala regler ökar, men delstaterna är fortfarande med
GENIUS Act har lett till en federal väg för stablecoins, men har inte tagit bort de statliga systemen som från början formade USA:s kryptoreglering. Istället har de fått en mer begränsad roll.
Muehlbauer säger att tiden där stater agerade självständiga ”innovationslaboratorier” till största delen är över. Han menar att marknaden nu går in i en tid av ”samarbetande federalism” där Washington bestämmer de viktigaste reglerna för stablecoin-övervakning.
”Även om Wyoming-modellen och New Yorks BitLicense finns kvar, har de inte längre samma självständighet,” säger Muehlbauer. Han tycker att de nu fungerar inom ett federalt system som sätter miniminivåer för kapital och reserver.
Han pekar också på att det finns en tydlig gräns för hur långt en statlig väg kan gå:
“Även framgångsrika statliga stablecoin-utgivare når till slut ett tak. När volymen når 10 miljarder USD måste de gå över till federal tillsyn genom OCC.”
Det innebär att stater fortfarande har en roll, men inte den ledande roll de hade tidigare inom kryptopolitik. De påverkar fortfarande licenser, övervakning och regionala försök, men nu ligger tyngdpunkten i Washington.
CLARITY måste fortfarande lösa token-frågan
Stablecoins omfattas nu av ett nationellt ramverk, men den större frågan om hur man klassar tokens är fortfarande oklar. Det är här CLARITY Act blir viktig.
Muehlbauer säger att lagförslaget vill lösa det han kallar “security-forever”-problemet genom att ändra hur amerikansk lag behandlar tokens under hela deras livslängd. Han förklarar:
“Lagen särskiljer ‘investeringsavtal’ genom att införa ‘Ancillary Assets’, alltså tokens vars värde beror på en central grupps ansträngningar, men bara under deras första, centraliserade fas.”
Han menar att lagförslaget ger möjlighet för tokens att lämna den kategorin när nätverket inte längre är beroende av en kärngrupp. Muehlbauer säger:
“För att skapa en laglig väg ut har lagen ett ‘mognadstest’ som gör det möjligt för tokens att bli digitala varor när nätverket är tillräckligt decentraliserat.”
Han säger att initiativtagare kan intyga att ledningens arbete har blivit “obetydligt”, vilket öppnar ett 60-dagars fönster för SEC att ifrågasätta den bedömningen eller låta tillgången anses som icke-värdepapper vid sekundärhandel.
Om det ramverket håller efter förhandlingar kan USA komma närmare en tydlig definition av nyttotokens. Tills dess har stablecoins fått ett tydligare rättsläge, medan större delen av kryptoområdet fortfarande väntar på sitt svar.
Slutliga tankar
GENIUS Act har gett USA det tydligaste stablecoin-ramverket hittills, men den har också startat en ny konkurrensfas. Debatten handlar nu inte bara om reglering, utan även om vem som styr utgivningen, vem som tjänar på digitala dollar, och vem som får direkt tillgång till det finansiella systemet.
Muehlbauers svar visar att Washington har infört en tydligare federal ordning för stablecoins, men att nästa stora strid kring tokenklassificering och marknadsstruktur fortfarande är olöst.
Efimenko pekar samtidigt på affärsverkligheten bakom den juridiska utvecklingen. Även om det finns nya möjligheter och plats för innovationer måste kryptobolag fortfarande tävla mot banker, som redan har kontroll över distribution och kundkontakter.
Lillo Aranda tydliggör detta: federala tillstånd har minskat det gamla skyddet runt traditionell finans, men tagit inte bort de etablerade aktörernas fördel i skala, förtroende och kundrelationer.
Stablecoins har fått en tydligare juridisk status, men balansen mellan kryptoföretag, banker, tillsynsmyndigheter och tokenutgivare är fortfarande en pågående strid.
