Fjorton av Europas ledande banker sätter sig emot Europeiska centralbankens plan för en digital euro. De menar att projektet kan försvaga privata betalsystem inför viktiga diskussioner i Bryssel denna vecka.
Lagstiftare kräver nu att man skalar ner initiativet och hävdar att det saknar tydliga fördelar och riskerar att kopiera marknadsdriven innovation. Under tiden kan EU:s kryptoreglering gynna amerikanska emittenter oavsiktligt.
Bankrevolt utmanar digitala europlanen
Europeiska centralbankens ambition att införa en digital euro till 2029 möter växande motstånd över hela kontinenten.
Fjorton stora långivare – inklusive Deutsche Bank, BNP Paribas och ING – har bildat en enad front mot förslaget. De anser att den digitala euron skulle kopiera befintliga privata ansträngningar att bygga ett enat europeiskt betalningsnätverk.
Deras alternativ, Wero, verkar redan i Belgien, Frankrike och Tyskland och strävar efter att expandera över hela euroområdet. Syftet är att minska beroendet av icke-europeiska leverantörer som Visa, Mastercard och PayPal.
Bankerna bakom Wero hävdar att ECB:s föreslagna digitala valuta för detaljhandeln riskerar att störa denna utveckling istället för att stödja den.
Det växande motståndet från banksektorn har nu nått beslutsfattare, som ifrågasätter om projektet ska fortsätta i nuvarande form.
Lagarbetsgivare driver på för mindre version
ECB går vidare med planer på ett pilotprojekt 2027, även om hela utrullningen fortfarande behöver politiskt godkännande. Enligt nuvarande lagstiftning kan centralbanken inte utfärda digitala pengar utan tillstånd från Europaparlamentet och nationella regeringar.
Lagstiftare är alltmer oroade över att en onlineversion av den digitala euron kan konkurrera med privata betalsystem, snarare än att komplettera dem.
Stöd växer därför för en nedskalad, offline-modell som skulle fungera som en digital form av kontanter. Det skulle möjliggöra betalningar utan internetuppkoppling och undvika överlappning med etablerade kommersiella nätverk redan i drift i Europa.
Medan den digitala euron möter motstånd hemma, kan Europas bredare regleringsagenda också stärka dess konkurrenter utomlands.
Cryptoregler Gynnar USA
EU:s Markets in Crypto-Assets (MiCA) ramverk, infört för att stärka tillsynen och skydda konsumenter, har oavsiktliga konsekvenser för europeiska emittenter.
MiCA ger EU-innehavare inlösen till ett nominellt värde utan avgifter, även under marknadsvolatilitet. Däremot tillåter amerikanska regler stablecoin-emittenter att sätta inlösenavgifter och strukturera reservpolicyer som kan prioritera inhemska innehavare.
Denna situation skapar en strukturell obalans som försätter europeiska företag i en ogynnsam position.
Under tider av finansiell stress kan EU-emittenter möta ökat inlösenpress från globala investerare, medan amerikanska företag förblir skyddade. EU-myndigheter, inklusive Europeiska systemrisknämnden, har varnat för att sådana strukturer med flera emittenter kan kanalisera inlösen till EU och öka systemiska risker.
Analytiker säger att tidpunkten inte kunde varit sämre.
Dollarbackade stablecoins växer snabbt och blir en viktig källa till global digital likviditet. När de växer utökar de dollarns dominans till nya områden inom onlinefinans, vilket ger USA en strategisk fördel.
Europas ramverk, avsett att stärka finansiellt oberoende, kan därför fördjupa beroendet av utländska monetära system istället. Tillsammans med osäkerheten kring den digitala euron blottar detta en bredare svaghet i Europas finansiella strategi.
Båda initiativen visar hur reglering kan överskrida sina mål, bromsa innovation och öka beroendet av extern infrastruktur.
