En månad innan bomber föll över Iran, rapporterade Reuters att USA:s finansdepartement undersökte om kryptoplattformar hade hjälpt iranska tjänstemän att kringgå sanktioner. När flyganfall började den 28 februari, fick den undersökningen ett verkligt stresstest – och resultaten blev avslöjande.
Kriget slog inte ut Irans kryptoinfrastruktur – det visade istället hur viktiga stablecoins har blivit för den.
Före strejkerna: En skuggekonomi på 10 miljarder USD
Reuters rapporterade i början av februari att Irans kryptotransaktioner hade nått uppskattningsvis 8–10 miljarder USD under 2025, enligt TRM Labs och Chainalysis. Nobitex, Irans största kryptobörs, har cirka 15 miljoner användare. Men dessa siffror dolde en ännu viktigare utveckling under ytan.
Analysföretaget Elliptic i Storbritannien berättade för Reuters att Irans centralbank hade köpt minst 507 miljoner USD i USDT förra året – något som kallades en “sofistikerad strategi för att kringgå det globala banksystemet.” Chainalysis uppskattade att hälften av Irans kryptotransaktioner hade koppling till Islamic Revolutionary Guard Corps (IRGC). TRM räknade denna siffra lägre, cirka 5 %, men identifierade ändå över 5 000 plånboksadresser knutna till IRGC som har flyttat 3 miljarder USD sedan 2023.
Separat visade en rapport från TRM Labs som publicerades i januari att två brittiskregistrerade företag, Zedcex och Zedxion, hade fört över 619 miljoner USD i stablecoins till plånböcker knutna till IRGC bara under 2024 – en ökning med 2 500 % från året innan.
”Detta handlar inte om tillfälligt missbruk av krypto – det är en sanktionerad militärorganisation som driver börsinfrastruktur utomlands,” sa TRM:s globala policychef Ari Redbord.
Vad kriget avslöjade
Enligt en analys från TRM Labs som publicerades kort efter attackerna, sjönk Irans internetanslutning med cirka 99 % när USA:s och Israels attackerade den 28 februari. Kryptotransaktionerna minskade med 80 % inom några dagar. Kryptobörser gick in i försvarsläge – vissa stoppade alla uttag, andra frös uttag både i krypto och rial (Irans nationella valuta), och flera bytte till att bara bearbeta uttag två gånger om dagen.
Men den tydligaste åtgärden kom från Irans centralbank, som beordrade börsarna att tillfälligt stoppa handeln med USDT-toman paret över natten. Toman, som är en vanlig benämning på rial, utgör huvudbron mellan krypto och fiatvaluta i Iran.
Panik gjorde att många iranier ville byta rial mot USD-bundna USDT, och därför blev detta par snabbt en indikator på valutakrisen. När handeln stoppades försökte centralbanken bromsa den snabba omvärderingen – motsvarigheten till att stänga valutamarknaden i en kris.
När handeln återupptogs var orderböckerna tunna och prisbildningen rubbades tillfälligt – tecken på en marknad som hade svårt att fungera utan sitt viktigaste valutapar. Händelsen visade hur djupt USDT har blivit en del av Irans finansiella system.
TRM:s helhetsbedömning: ”tecken på stress, men inte kollaps.” Irans kryptosystem blev mindre men gick inte sönder.
Men TRM lade till en brasklapp: vanliga iranier förlorade tillgång när internet stängdes ner, men aktörer kopplade till staten kanske inte gjorde det. Den totala nedgången i volym kan därför dölja diskreta transaktioner av regimkopplade aktörer som flyttade pengar via det som fanns kvar online – något TRM menar ”sannolikt kommer att synas med tiden” när fler transaktionsdata analyseras.
FATF ser sambanden
Några dagar efter att TRM publicerade sina slutsatser, släppte Financial Action Task Force en riktad rapport om stablecoins och ospårade plånböcker den 3 mars. Tidpunkten var anmärkningsvärd.
FATF-rapporten hänvisade till Chainalysis data som visade att stablecoins stod för 84 % av all olaglig kryptoaktivitet under 2025. Rapporten nämnde tydligt iranska aktörer som använde stablecoins för finansiering av vapenspridning och rekommenderade att utgivare inför möjligheter att frysa, bränna eller svartlista plånböcker.
Det finns över 250 stablecoins på marknaden och ett totalt marknadsvärde på över 300 miljarder USD. FATF uppmanade därför länder att införa ”proportionerliga och effektiva motåtgärder” – ett erkännande av att de flesta länder ännu inte byggt reglering som specifikt hanterar stablecoinrisker.
Paradoxen
Irans situation visar en djupare motsättning i stablecoinekosystemet. USDT:s USD-koppling – samma sak som gör den användbar för vanliga betalningar – gör den också till det främsta verktyget för sanktionsbrott. Tether har en ”nolltolerans mot kriminell användning”, men som RUSI:s Tom Keatinge sa till Reuters i februari: ”Ju hårdare man pressar den iranska ekonomin, desto mer bör man vara beredd på följderna. En följd är ökad användning av krypto.”
Kriget skapade inte Irans beroende av stablecoins. Det gjorde det bara omöjligt att ignorera.
