Japans 2-åriga statsobligationsränta steg till 1% den 1 december, den högsta nivån sedan 2008. Bank of Japan-guvernören Kazuo Ueda signalerade en möjlig räntehöjning vid penningpolitiska mötet 18-19 december, vilket påverkade globala finansmarknader.
Denna utveckling kan innebära slutet på tre decennier av extremt låga räntor som har drivit yenens carry trade. När lånekostnaderna stiger och yenen stärks, förbereder sig globala marknader för betydande avveckling inom tillgångsklasser.
Obligationsräntor stiger när förväntningar på räntehöjningar ökar
Japans obligationsmarknad förändrades snabbt efter Uedas senaste uttalanden. 2-åriga räntepapper ökade med en baspunkt till 1%. Långfristiga obligationer såg också vinster: 5-årsräntorna steg med cirka fyra baspunkter till 1,35%, och 10-årsräntorna nådde 1,845% enligt Bloomberg-data.
Under handeln nådde 10-åriga statsobligationsräntor 1,850%, den högsta nivån sedan juni 2008. Detta 17-årsrekord visar marknadens tro att BOJ snart kommer att strama åt politiken. Skiftet i räntor understryker den snabba förändringen i investerarsentimentet om centralbankens nästa drag.
Marknaderna reagerade snabbt. Yenen ökade så mycket som 0,4% mot dollarn och handlades på 155,49 den 1 december. Denna förändring från novembers nivåer visar de växande förväntningarna på högre japanska räntor som gör yen-tillgångar attraktiva.
Vid ett affärsmöte i Nagoya uttalade Ueda att minskad osäkerhet kring den amerikanska ekonomin och tullar stärkte förtroendet för Japans ekonomiska och prisutsikter. Han betonade att väl timing av ränteändringar är avgörande för finansiell stabilitet och att uppnå 2% inflationsmålet.
Inflation och finanspolitik leder till åtstramning
Regeringens expansiva finanspolitik har ökat inflationspressen och motiverar penningåtstramning. Yendepreciering har höjt importpriserna, vilket driver konsumentinflationen och ifrågasätter hållbarheten i prisstabiliteten. Guvernör Ueda betonade den växande effekten av en svagare yen på importkostnader och varnade för att förväntningar kan påverka kärninflationen.
Marknadsprognoser visar nu att BOJ:s styrränta kan nå 1,4% efter tre höjningar på 25 baspunkter från nuvarande 0,5%. Baserat på Overnight Indexed Swap-räntor och 1-åriga terminsräntor stiger förväntningarna. Katsutoshi Inatome från Mitsui Sumitomo Trust sa att en höjning i december skulle driva framtida ränteprognoser ännu högre.
BOJ står inför en svår balansgång. Samtidigt som räntor bekämpar inflation och stödjer valutan kan de störa finansiella flöden som förlitat sig på billig japansk finansiering. Ueda betonade att varje höjning skulle vara mättad och inte ske abrupt. Han tillade att japansk politik har återupplivat ett system där både löner och priser kan stiga måttligt.
Globala marknader reagerar när yenfinansiering närmar sig slutet
Den möjliga avvecklingen av yen carry trade innebär en betydande förändring för global finans. I 30 år lånade investerare yen till låga räntor för att söka högre avkastning annorstädes, vilket stödde tillgångspriser från amerikanska aktier till tillväxtmarknadsobligationer. Detta gav hävstång som drev många marknadsrallyn.
När japanska räntor stiger, förändras ekonomin i carry trade. Låntagare som säkrade 1% finansiering med en stabil yen står nu inför återbetalning på 3% och en valuta som stärkts med 10%. Detta ökar den effektiva lånekostnaden till cirka 13%, vilket gör sådana affärer mindre attraktiva. Blixtkraschen i augusti 2024 förhandsvisade den turbulens som kan uppstå när carry trade-positioner avvecklas snabbt.
“I 30 år subventionerade yen carry trade global arrogance – nollräntor… fri hävstång… falsk tillväxt… hela ekonomier byggda på lånad tid och lånade pengar. Nu har Japan ändrat kurs. Räntorna steg. Yenen förstärktes. Och världens favoritbankomat blev en skulduppsamlare.” – AlgoBoffin
Nikkei 225 föll 1,88% när avvecklingen började, och analytiker varnar för att detta kan starta en cykel av tvångsförsäljningar av tillgångar. När billig yenfinansiering försvinner, måste marknaderna förlita sig på fundamental styrka istället för hävstång. Effekterna sträcker sig bortom Japan och påverkar finansiella centra som Wall Street och Shanghai som dragit nytta av yen-driven likviditet.
Kryptovalutamarknader är särskilt sårbara för stramare global likviditet. Bitcoin och andra digitala tillgångar reagerar skarpt på förändringar i finansiering. Typiskt absorberar riskfyllda tillgångar den första vågen av volatilitet när likviditeten torkar upp, vilket kan orsaka svängningar i kryptovärderingar.
Vissa analytiker hävdar att denna övergång avslöjar underliggande marknadsdynamik som har dolts av år av lös penningpolitik. När likviditeten stramas åt och räntorna normaliseras, kan tillgångspriser bedömas mer på inneboende värde än på billig finansiering. Denna förändring kan gynna vissa råvaror och hårda tillgångar, men utmana tillväxtsektorer som blomstrade med extremt låga räntor.
De kommande veckorna är avgörande när BOJ överväger sitt decemberbeslut. Marknaderna ställer in sig på åtstramning, men exakt tempo är okänt. Om Japan väljer gradvisa eller kraftigare räntehöjningar kommer att forma hur snabbt och hårt global avveckling sker. Eran med gratis japanska pengar verkar ta slut och inleder en period med högre volatilitet och större granskning av marknadsfundament världen över.
