Japans obligationsmarknad genomgår nu en av de mest dramatiska omprissättningar i modern tid.
Följderna kan bli större än för bara inhemska räntepapper, därför kan de även påverka globala riskfyllda tillgångar, till exempel Bitcoin.
Minskad likviditet ökar trycket på yen carry trade
Räntorna för japanska statsobligationer har stigit kraftigt sedan början av 2026. 10-årsräntan har nått runt 2,12 %, vilket är högsta nivån sedan 1999, medan 30-årsräntan har satt nytt rekord nära 3,5 %.
Totalt har räntorna ökat med ungefär 104 respektive 120 punkter. Så stor förändring ser man sällan under Japans långa tid med mycket låga räntor.
Omvärderingen speglar ökad oro kring Japans ekonomiska och penningpolitiska väg. Regeringen godkände nyligen en rekordstor budget på 780 miljarder USD för räkenskapsåret 2026. Därmed ökade rädslan för större underskott just när inflationsoron inte längre är bara teori.
Yenens långvariga svaghet har dessutom ökat tvivlet om Bank of Japan (BoJ) klarar av att hantera inflationen.
Analytiker på Kobeissi Letter menar att detta är en av de mest dramatiska omprissättningarna i Japans obligationshistoria. De säger att förlusterna ökar eftersom investerare räknar med högre underskott och politisk osäkerhet.
I flera decennier har Japans obligationsmarknad kännetecknats av stabilitet och centralbankens stora roll. Nu utmanar man den bilden.
Samtidigt syns riktiga tecken på att likviditeten minskar. Marknadskommentatorn Money Ape varnade för att Japans likviditet “torkar ut snabbt” och pekade på en minskning av kontanta medel med 4,9 % under 2025, vilket är första nedgången på 18 år.
För ett system som bygger på mycket likviditet är denna förändring viktig.
Att avsluta yen carry trades kan bli en långsam risk för Bitcoin och krypto
Den här åtstramningen skapar oro kring den globala yen carry trade, som länge har varit viktig för risktagande internationellt. Investerare har ofta lånat billigt i yen för att satsa på tillgångar med högre ränta som aktier, tillväxtmarknader och krypto.
När japanska räntor ökar och finansieringen blir svårare blir sådana affärer känsligare för tvångsavveckling.
RadarHits nämnde att den stigande 30-årsräntan sätter direkt press på carry trade-positioner.
“Japans 30-årsränta stiger till 3,5 %, den högsta nivån någonsin. Pressen ökar på yen carry trade,” skrev de.
Om avvecklingen går snabbare kan riskfyllda tillgångar som gynnats av yendriven likviditet, exempelvis Bitcoin, möta ny volatilitet.
Vissa analytiker menar att risken är störst för att stressen utvecklas långsamt. Till exempel kallar JustDario det för ett “kokande groda-syndrom”, där trycket ökar så långsamt att investerare inte reagerar förrän det är för sent.
Enligt detta synsätt ser vi hur Japans finansiella system, grunden för den globala JPY carry trade, försvagas i realtid. Det gäller även om en full kris ännu inte har brutit ut.
Men bilden är inte enkel. Trots högre nominella räntor är Japans realräntor fortsatt negativa, vilket fortsätter att stödja likviditet och risktagande.
Capital Flows påpekar att just detta hjälper till att förklara varför japanska aktier fortfarande är nära rekordnivåer och varför kapital fortsätter att strömma in i japanska marknader.
“Det finns alltså massor av likviditet på deras marknad. Tycker du Fed är generös? Det är ingenting jämfört med BoJ,” skrev analytikern.
Denna paradox, där åtstramning samsas med negativa realräntor, gör bilden mer komplicerad. Risken handlar mindre om en akut chock och mer om att en långsam avveckling av carry trade tyst kan ta bort en viktig källa till global likviditet.
Så här i början av januari 2026 är japanska räntor fortsatt rörliga och osäkra. Om BoJ klarar att ordna en mjuklandning eller om stressen på obligationsmarknaden leder till bredare finansiella problem, blir avgörande för Bitcoins makromiljö — lika mycket som för Japan de närmaste månaderna.
