Bank of Japan höjde styrräntan till den högsta nivån på 30 år, men ändå föll yenen till rekordlåga nivåer. Resultatet blev helt motsatt mot vad Japan önskade.
Nu signalerar regeringen att de kanske kommer att ingripa på valutamarknaden, därför växer osäkerheten.
Japan varnar för “lämpliga åtgärder” när yenen sjunker
I måndags varnade Atsushi Mimura, Japans vice finansminister för internationella frågor och högsta valutadiplomat, för att valutahandeln nyligen varit “ensidig och kraftig”. Han sa att myndigheterna är beredda att ta “lämpliga åtgärder” om förändringarna på valutamarknaden bli för stora. Det är ett tydligt tecken på att valutaintervention kan ske. Finansminister Satsuki Katayama sa liknande saker i slutet av förra veckan. Hon menade att Tokyo kommer att reagera om valutaförändringarna blir överdrivna eller spekulativa.
Varningarna kom samtidigt som yenen föll till historiskt låga nivåer. På måndagen steg dollarn till 157,67 yen. Euron gick upp till 184,90 yen, och schweizerfrancen nådde 198,08 yen. Både euron och schweizerfrancen är rekordnivåer mot yenen. Många på marknaden tror att japanska myndigheter kommer att ingripa om dollarn närmar sig 160 yen. Förra sommaren sålde Bank of Japan cirka 100 miljarder USD på liknande nivåer för att stötta yenen.
Varför försvagas yenen trots en räntehöjning?
Normalt ska en räntehöjning stärka en valuta. Högre ränta lockar till sig utländska pengar som söker bättre avkastning. Den 19 december höjde Bank of Japan styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,75 %. Det är den högsta nivån sedan 1995.
Ändå försvagades yenen. Flera saker förklarar detta ovanliga resultat.
För det första var höjningen redan inräknad på marknaden. Overnight-index-swappar visade nästan 100 % chans att det skulle ske. Därför såg vi en klassisk “köp på ryktet, sälj på nyheten”-reaktion. Investerare som köpt yen före beskedet sålde sedan, för att ta hem vinst, vilket sänkte yenen ännu mer.
För det andra är den faktiska räntan fortfarande mycket negativ i Japan. Även fast den nominella räntan nu är 0,75 %, är inflationen 2,9 %. Det ger en realränta på ungefär -2,15 %. I USA är realräntan cirka +1,44 %, med styrräntan på 4,14 % och inflationen på 2,7 %. Skillnaden mellan japanska och amerikanska realräntor är över 3,5 procentenheter.
Den stora skillnaden gör att yen carry trade har blivit populärt igen. Carry trade innebär att investerare lånar i ett land med låg ränta och köper tillgångar med högre avkastning i ett annat. Genom att låna billiga yen och köpa tillgångar i USD tjänar traders på räntegapet. Eftersom det stora ränteskillnaden finns kvar, fortsätter investerare att sälja yen och köpa USD.
För det tredje gjorde Kazuo Ueda, Bank of Japans chef, marknaden besviken på sin presskonferens. Den 19 december gav Ueda ingen tydlig vägledning om kommande räntehöjningar. Han sa att det “inte finns någon förutbestämd väg för fler höjningar” och att uppskattningar av neutralräntan är “mycket osäkra”. Han tonade också ner betydelsen av beslutet och sa att räntan är högst på 30 år, men att det “inte har någon särskild betydelse”. Marknaden tolkade att Bank of Japan inte har bråttom att höja mer. Det fick yenen att falla ännu snabbare.
Japans strukturella dilemma
Robin Brooks, senior forskare på Brookings Institution, lyfter fram ett djupare problem. “Japans långräntor är alldeles för låga med tanke på den stora statsskulden”, skriver han. “Så länge det är så, kommer yenen fortsätta försvagas.”
Japans statsskuld ligger på 240 % av BNP, men Japans 30-åriga statsobligation har ungefär samma ränta som Tysklands, trots att Tyskland har mycket mindre skuld. Det är ovanligt. Bank of Japan har hållit nere räntan genom att köpa stora mängder statsobligationer.
“Utan dessa köp skulle Japans långräntor vara mycket högre, vilket kan driva landet in i en skuldkris”, menar Brooks. “Med tanke på hur stor skulden är, handlar valet om en skuldkris eller att yenen fortsätter försvagas.”
Brooks säger också att om man jämför faktiska växelkurser, är yenen nu nästan lika svag som turkiska liran, som är en av världens svagaste valutor.
Trycket ökar dessutom när premiärminister Sanae Takaichi har satsat på stora stimulansåtgärder sedan oktober. Det är Japans största stimulanspaket sedan covid-19-pandemin. Eftersom statsskulden redan är 240 % av BNP, börjar marknaden därför bli orolig att ökad statlig stimulans kan motverka Bank of Japans försök att stabilisera valutan.
Marknadspåverkan: Kortvarig lättnad, växande osäkerhet
Eftersom yenen försvagas trots räntehöjningen, känner världens aktiemarknader en tillfällig lättnad – för tillfället.
I teorin borde en räntehöjning stärka valutan och tvinga investerare att avveckla carry trades. Om det sker, säljer investerare tillgångar som har lånats med yen, vilket drar ner kurserna på exempelvis aktier och kryptovalutor.
Men verkligheten ser annorlunda ut. Yensvagheten gör att carry trades ökar igen istället för att avslutas.
Japanska aktier gynnas. Nikkei steg 1,5 % på måndagen eftersom de svagare yenen ökade vinster för exportörer som Toyota. Vinster i utlandet omvandlas ju då till mer yen. Japanska bankaktier har stigit med 40 % i år. Många tror att högre räntor kommer att göra bankerna mer lönsamma.
Trygga tillgångar stiger också. Silver slog rekord och såldes för 67,48 USD per uns, vilket är en uppgång på 134 % hittills i år. Guld är fortfarande starkt, med ett pris på 4 362 USD per uns.
Men denna lättnad är osäker. Den bygger på att Bank of Japan inte ger några tydliga besked om sin politik. Om japanska myndigheter ingriper på valutamarknaden eller om Bank of Japan snabbt höjer räntan mer än väntat, kan yenen snabbt stärkas. Då måste investerare avveckla sina carry trades snabbt, och det kan dra ner hela världens tillgångspriser.
Vi har sett detta tidigare. I augusti 2024, när Bank of Japan höjde räntan utan förvarning, föll Nikkei med 12 % på en dag. Bitcoin rasade samtidigt. Bitcoin har fallit 20–31 % efter varje av de tre senaste räntehöjningarna från Bank of Japan.
Utsikter: 160 yen är gränsen
På kort sikt tror marknaden att dollar-yen kommer att avsluta året runt 155 yen. Under julhelgen handlar de få, därför blir det mindre svängningar.
Men om paret går över 158 yen kan det testa årets högsta på 158,88 yen och sedan förra årets topp på 161,96 yen. Risken för japansk intervention ökar snabbt när kursen närmar sig 160 yen.
Experterna är oense om nästa räntehöjning från BOJ. ING tror på en höjning i oktober 2026, medan Bank of America ser juni som troligare. De utesluter inte april om yenen blir svag snabbt. BofA analyter tror att sluträntan når 1,5 % vid slutet av 2027.
Några analytiker varnar ändå för att dessa prognoser kanske inte räcker. USAs ränta ligger fortfarande över 3,5 % medan BOJ bara är på 0,75 %. Ränteskillnaden är därför för stor för att yenen ska kunna stärkas ordentligt. För att stoppa yens nedgång behöver BOJ sannolikt höja räntan till minst 1,25–1,5 %, tillsammans med fler sänkningar från Fed. Men det scenariot verkar inte sannolikt snart.
Japan måste därför balansera mellan valutaförsvagning och skuldkris. Brooks varnade att “den politiska enigheten om budgetåtstramning finns inte än. Yendebasering måste bli värre innan det sker.”
Världens marknader behöver alltså vara beredda på att Japan kan skapa svängningar de kommande månaderna.
