Guldpriserna har återhämtat sig till 5 161 USD per uns efter den dramatiska kraschen i januari — och centrum för återhämtningen finns tydligt i Kina.
Men denna gång handlar det om mer än spekulation. Beijing försöker nu tillsammans förändra den globala guldmarknaden från grunden.
The Hainan Arbitrage
Hainans nya nolltullsregler visar Kinas vilja att vara öppet mot utländska varor. De första siffrorna visar att reformen fungerar — åtminstone på ytan.
Hainan började med tullfri handel på hela ön den 18 december. Den nio dagar långa vårfesten blev det första stora testet. Handeln offshore utan avgifter uppgick till 2,72 miljarder yuan (390,8 miljoner USD), vilket är en ökning med 30,8 % jämfört med året innan, och 325 000 shoppare deltog, enligt siffror från Haikou Tull som Moodie Davitt Report rapporterade om den 24 februari. Trycket har ökat sedan december. Januariomsättningen nådde 4,86 miljarder yuan (693,5 miljoner USD), en uppgång med 46,8 % enligt Xinhua.
Guldsmycken lockade mest under högtiden. China Daily rapporterade den 23 februari att smycken med zodiak-tema och guld i investeringskvalitet såldes snabbt, även när priserna steg till över 1 500 yuan per gram. Moodie Davitt Report bekräftade att smycken och klockor var bland de mest sålda varorna på CDF Sanya, öns största tullfria butik.
Global Times rapporterade den 25 februari att kända märken som Laopu Gold och Chow Tai Fook hade stora kampanjer under högtiden. De erbjöd rabatter per gram och avgiftsfria arbeten. En säljare på Chow Tai Fook i Beijing bekräftade att fler kunder kom och fler köpte varor.
Prisskillnaden i Hainan är fortfarande stor. Yicai Global rapporterade i januari att Chow Tai Fook guld kostar cirka 1 250 yuan per gram på Hainan medan det är 1 430 yuan på fastlandet. Ett armband på 40 gram kan ge köparna en besparing på 13 000 till 14 000 yuan med statligt stöd.
Mönstret visar något viktigt i Kinas ekonomi. Om man ger skattefördelar, väljer medelklassen inte att köpa lyx — de satsar på guld som skydd.
Hongkongs satsning på att bli ledande inom världens guldhandel
Medan privatpersoner handlar på Hainan, satsar Beijing på något mycket större. Hongkongs biträdande finansminister Joseph Chan utlyste vid hästens år första guldhandel att regeringen ska satsa helt på att göra staden till ett stort centrum för guldlagring och handel.
Planen är stor: Utöka Hongkongs lagringskapacitet för guld till över 2 000 ton på tre år, starta ett helstatligt system för guldavräkning med tester senare i år, och fördjupa samarbetet mellan Shanghai Gold Exchange och Hongkongs marknad.
Målet är tydligt — Kina vill öka sin marknadsandel och sitt inflytande över de internationella guldpriserna. Västvärldens finanscentrum har länge styrt över priset.
Satsningen handlar inte bara om Kina själv. Flera asiatiska länder är intresserade av att lagra nationens guld hos SGE när de bygger fler valv utomlands. Kambodjas centralbank tros bli bland de första att lagra delar av sina 54 ton guldreserver i Shenzhens tullfria zon.
Den strukturella efterfrågan under spekulationen
Kraschen i januari — guld ned 9 %, silver föll med 26 % på en dag — visade hur spekulativ marknaden var. Småsparare med lån drabbades hårt, guld-ETF:er hade utflöden på nästan 1 miljard USD på en dag och börser höjde marginalkraven.
Trots detta sjönk inte intresset för fysiskt guld i Kina. Shanghai Gold Exchange-premier steg till 30–32 USD per uns över Londonpriset trots att världsmarknaden föll. Bankernas räntor har sjunkit med lägre styrränta, fastighetsmarknaden känns osäker och guld är nu det bästa alternativet för hushåll som söker trygghet.
Guld utgör i dag bara 1 % av kinesiska hushållens tillgångar — målet är 5 % snart — därför fortsätter världens största guldkonsument att köpa. Och nu vill inte bara Beijing köpa guld. Kina bygger också infrastrukturen för att prissätta det.
