En dag efter sin största tapp någonsin steg Sydkoreas KOSPI med mer än 11 % på torsdagen. Det blev en av de starkaste vändningarna indexet har haft.
Ingen stor ekonomi är mer beroende av stabilitet i Mellanöstern än Seoul, och den här veckan visade det.
KOSPI och KOSDAQ återhämtar sig
Sydkoreas två viktiga börsindex — storbolagsindexet KOSPI och teknikindexet KOSDAQ — hör till Asiens mest handlade marknader. De speglar koreanska privatinvesterares sinnesstämning.
Vid halv tio på torsdagen hade KOSPI klättrat till 5 682, från onsdagens stängning vid 5 093, efter att ha nått 5 715 som högst under dagen. KOSDAQ återhämtade sig över 1 000-nivån och steg mer än 11 %. En köp-order stoppaktiverades tidigt, vilket var tvärtom mot onsdagens sälj-order stopp och börsstopp. Koreanska wonen stärktes kraftigt och gick ner från nattens topp på 1 505 till omkring 1 461.
Orsaken var att oljepriserna stabiliserades, med Brent på 81,40 USD och WTI på 74,66 USD. Rapportering om dolda kontakter mellan Washington och Teheran stärkte stämningen på asiatiska marknader. Wall Street stängde också uppåt på onsdagen med Nasdaq plus 1,29 %. Tesla steg 3,44 %, Amazon 3,95 % och Nvidia 1,66 %.
Samsung Electronics och SK Hynix, som hade tappat 21 % respektive 22,75 % sedan toppen i februari, steg med 13–15 % på morgonen. Utländska investerare, som sålde båda aktierna under paniken, köpte tillbaka för över 710 miljarder won på förmiddagen. Privatinvesterare köpte för ytterligare 600 miljarder won.
Varför Korea drabbades hårdare än alla andra
Styrkan i fallet och återhämtningen visar något grundläggande. Under 3–4 mars föll KOSPI och KOSDAQ med 18,43 % respektive 17,97 %. Det var de sämsta fallen i världen. Japans börs sjönk 6,57 %, Taiwan 6,46 % och Shenzhen i Kina bara 3,76 %. USA:s index förändrades knappt, tillsammans föll de mindre än 0,35 %.
Korea importerar över 70 % av sin energi från Mellanöstern och har en ekonomi som är beroende av export och känslig för råvarupriser. När USA och Israel slog mot Iran och rädslan för stängning av Hormuzsundet ökade, märktes den stora risken tydligt i Seoul. Onsdagens KOSPI-fall på 12,06 % var värre än 12,02 %-raset dagen efter 11 september 2001, ett rekord som stod i 25 år.
Vad händer härnäst
Analytiker är försiktigt positiva men varnar att utvecklingen hänger på geopolitiken. En analytiker menade att ett långt Hormuz-stopp inte gynnar Iran. Teheran skulle förlora valutaintäkter och riskera fler attacker. En annan pekade på möjlig medling som vändpunkt. På dessa indexnivåer sa han att “köpläge är starkt”.
Mirae Asset satte ett kortsiktigt KOSPI-mål på 5 800. Kiwoom Securities ansåg att tvådagars-raset har tagit ut hela krigspremien i förväg.
Vad det betyder för kryptovalutor
För kryptomarknaden visade, enligt BeInCrypto, sydkoreanska privatinvesterare viss styrka under börspaniken. Nya kryptotillgångar på Upbit och Bithumb steg tvåsiffrigt trots aktieras. Men torsdagen med börsuppgång kan snabbt vända detta igen.
När utländska och privata investerare köpte aktier för över 1,3 biljoner won under en morgon, tog börsen tillbaka fokus. Kinas kryptovolym var redan över 80 % lägre under KOSPI:s 85 %-uppgång från valet av president Lee. En snabb återhämtning i aktier hotar därför att tömma inflödet till kryptomarknaden som kom under den två dagar långa paniken.
Koreanska wonen stärktes från 1 505 till nästan 1 461. Den delvisa återhämtningen minskar den valutaspärr som gav digitala tillgångar ett kort lyft. Det syns redan i siffrorna — bitcoin steg 6,4 % i USD det senaste dygnet, men bara runt 5 % i won på Upbit. Wonen tog alltså bort en procentenhet från ökningen.
Om den geopolitisk risken fortsätter att avta kan KOSPI gå mot Mirae Assets mål på 5 800. Sydkoreanskt privatkapital — som ofta svänger mest i världens kryptomarknader — kommer antagligen att följa aktier och inte digitala tillgångar.
