Laos använder sitt överskott av vattenkraft för att utforska kryptovalutautvinning på grund av ökande statsskuld.
Regeringen vill tjäna pengar på överskottsel, få utländsk valuta och diversifiera statens intäktskällor.
Tjäna pengar på överskott av vattenkraft för att betala av statsskulden
Laos har en av de högsta skuld-till-BNP-kvoterna i Sydostasien, främst på grund av stora vattenkraftsprojekt finansierade genom internationella lån, främst från Kina. Landet kallas “Sydostasiens batteri” och producerar mer el än vad den inhemska efterfrågan och exportkapaciteten kan ta emot. Under regnperioder ökar överskottet, vilket lämnar statliga Électricité du Laos (EDL) med outnyttjad energi.
Som svar utvecklar ministeriet för teknik och kommunikation (MTC) en ram för digital tillgångsutvinning, med målet att omvandla outnyttjad vattenkraft till kryptovalutaintäkter i USD. Licensierade utvinningsverksamheter betalar fasta elavgifter, vilket skapar en förutsägbar ekonomisk mekanism för att betala skulder.
Genom att använda överskottsenergi till Bitcoin och andra digitala tillgångar vill regeringen skapa en högvärdig efterfrågan på annars oanvänd energi. Detta är ett officiellt stöd för en sektor som tidigare varit marginaliserad eller oregelbundet reglerad i Sydostasien, och positionerar digital utvinning som en strategisk finansiell hävstång.
Regelverk och licensinitiativ
För att stödja utvinningsinitiativet har Laos infört ett formellt licenssystem för storskaliga kryptovalutautvinnare och lokala handelsplattformar. Denna reglering är utformad för att locka utländska investeringar, särskilt från regioner där utvinning är begränsad, och därmed föra in både kapital och teknisk expertis i den laotiska ekonomin.
Inhemska finansiella institutioner förbereder sig för att underlätta omvandling av utvunna digitala tillgångar till fiatvaluta. Genom att formalisera utvinningsverksamheter vill regeringen övervaka energianvändning, samla in skatter och säkerställa efterlevnad av regler.
Kritiker varnar dock för att även vattenkraftsbaserad utvinning medför ekologiska och sociala risker. Regeringen hävdar att förnybar energi minimerar miljöpåverkan, men storskaliga verksamheter kan ändå belasta nätet och kräva ytterligare infrastruktur eller kompromissa med viktig inhemsk energianvändning.
Nätstabilitet och miljöfrågor
Experter och miljögrupper har uttryckt oro över nätstabilitet och ekologisk påverkan. Trots frekventa vattenkraftsöverskott är det inhemska överföringsnätet känsligt, och prioritering av energikrävande utvinning kan störa lokal konsumtion. Icke-toppande, kontinuerlig energiefterfrågan kan minska buffertkapaciteten, vilket utsätter nätet under torra säsonger eller vid utrustningsfel.
Vattenkraftsutveckling har redan påverkat flodekosystem och jordbruk nedströms, med förflyttningar och sociala störningar för lokala samhällen. Kritiker menar att tilldelning av el till spekulativa digitala tillgångar riskerar att undergräva långsiktig hållbarhet till förmån för kortsiktig skuldlättnad. Den laotiska regeringen står inför utmaningen att balansera högvärdiga kryptoverksamheter med nätstabilitet och ekologiskt ansvar, och säkerställa att ekonomiska vinster inte kompromissar med lokal välfärd eller miljömässig motståndskraft.
