Ledande medieorganisationer skriver allt oftare licensavtal med AI-jättar. För tidningar som The New York Times skyddar ett sådant avtal deras immateriella rättigheter och ger en extra inkomstkälla.
Samtidigt kan företag som OpenAI och Amazon träna sina modeller på korrekt information och undvika stämningar för upphovsrättsintrång. Men experter från IoTeX Network, O.XYZ och AR.IO berättade för BeInCrypto att befintliga decentraliserade alternativ mer transparent och rättvist kan uppnå samma resultat för innehållsskapare.
The New York Times nya AI-strategi
I en uppmärksammad händelse skrev The New York Times ett avtal med Amazon tidigare denna månad, vilket tillåter Amazon att använda dess redaktionella innehåll för att träna teknikföretagets artificiella intelligens (AI) modeller.
Licensavtalet mellan The New York Times och Amazon tillåter teknikföretaget att använda artiklar från tidningen och dess andra publikationer. Men tidningens offentliga meddelande om avtalet avslöjade inte de ekonomiska villkoren.
Detta beslut markerar en offentlig förändring i strategi för The New York Times, som tidigare motsatte sig att stora språkmodeller (LLM) använde dess innehåll utan tillstånd.
I januari 2024 stämde tidningen OpenAI och Microsoft för upphovsrättsintrång. The New York Times hävdade att dessa företag använde upphovsrättsskyddade artiklar för att träna sina LLM utan tillstånd eller ersättning. Den stämningen pågår fortfarande och har ännu inte nått ett resultat.
The New York Times är inte den första medieorganisationen som stämmer ett teknikföretag för orättvis användning av dess immateriella rättigheter.
”Under de senaste åren har många stora teknikprojekt stött på många juridiska utmaningar och böter. Till exempel har Google fått över 8 miljarder € i böter från EU under det senaste decenniet på grund av dåliga datapraktiker,” berättade Ahmad Shadid, VD för O.XYZ, för BeInCrypto.
Eftersom skaparna av ledande LLM behöver mer omfattande tillgång till korrekt information, blir sådana avtal allt vanligare.
Ökningen av licensavtal
Licensavtal blir alltmer populära. Förra året skrev OpenAI, ledd av Sam Altman, ett avtal med det europeiska multinationella medieföretaget Axel Springer SE. Avtalet liknade det som nyligen gjordes mellan The New York Times och Amazon.
Avtalet tillåter OpenAI att använda artiklar från medieorganisationer ägda av Axel Springer, inklusive Politico, Business Insider och Morning Brew, bland andra internationella publikationer.
Altman skrev senare liknande avtal med Financial Times, Vogue och moderföretagen till medier som The New Yorker, Cosmopolitan och Le Monde, för att nämna några. OpenAI gick med på att länka tillbaka all relevant information till de ursprungliga artiklarna som en del av dessa avtal.
Eftersom stora teknikföretag står inför ökande press över immaterialrättsbrott och upphovsrättsintrång, är dessa situationer en win-win för alla inblandade parter.
”Efter stämningar som den The New York Times lämnade in, är AI-företag mer försiktiga med vad de tränar på. Licensavtal ger sinnesro, och för utgivare är det en chans att omvandla decennier av arkiverat innehåll till en stadig inkomst. Samtidigt drar AI-företag nytta av exklusiv tillgång till pålitliga källor, vilket hjälper till att förbättra kvaliteten på deras modeller,” förklarade Aaron Basi, produktchef på IoTeX Network.
Men finns det ett bättre sätt att uppnå samma resultat med större transparens?
Kan decentralisering ge transparens till AI-avtal?
Det blir alltmer brådskande att hitta en lösning som breddar tillgången till pålitlig information när man interagerar med AI och rättvist kompenserar dess skapare. Licensavtal erbjuder en väg till detta mål.
”Det finns ett stort strategiskt värde. Dessa avtal kan inkludera bättre synlighet, som att bli presenterad i AI-genererade svar eller sammanfattningar. Det finns också tillgång till analys som visar hur innehållet används eller interageras med,” sa Basi.
Det går också långt i att förhindra desinformation när man använder LLM.
”Att träna AI utan verifierad, transparent data är som att flyga i blindo. Om vi inte kan spåra vad som gick in, kan vi inte lita på vad som kommer ut. Detta är hur vi hamnar med tysta misslyckanden skapade av bräckliga AI-modeller som saknar långsiktig övervägning,” berättade Phil Mataras, grundare av AR.IO, för BeInCrypto.
Men dessa licensavtal är ofta privata, vilket gör det svårt för mindre innehållsskapare att säkra liknande avtal eller skydda sig mot fall av orättvis användning. Decentralisering har potential att jämna ut spelplanen här.
”Stängda modeller vinner kortsiktiga sprinter. Decentraliserade modeller vinner maratonet. Förtroende regerar tillsammans med transparens och granskbarhet,” tillade Mataras.
Det finns flera olika verktyg som Web3 kan erbjuda för att uppnå detta.
Tokenisera innehåll på decentraliserade nätverk
Decentraliserade teknologier kan skapa ett mer demokratiskt och transparent system för alla skapare att licensiera sitt innehåll. Detta är särskilt fördelaktigt för de som ofta förbises i traditionella privata avtal.
“Istället för att göra individuella licensavtal bakom stängda dörrar kan skapare ladda upp innehåll till ett decentraliserat nätverk. Smarta kontrakt kan upprätthålla villkor och automatiskt hantera betalningar. Detta gör det lättare för oberoende skapare eller mindre organisationer att delta. Det skapar också mer transparens kring vem som använder datan och hur,” förklarade Basi.
Tokenisering erbjuder också skapare ett sätt att spåra den aktiva användningen av deras innehåll av AI-modeller.
“Tokenisering av innehåll kan ge utgivare mer kontroll och bättre spårning. Till exempel kan de sätta regler kring åtkomst eller användning och få betalt automatiskt genom smarta kontrakt. Det är fortfarande tidigt, men för digitala medieföretag kan denna typ av upplägg erbjuda nya sätt att tjäna pengar utan att ge upp kontrollen,” tillade Basi.
Andra blockchain-baserade lösningar kan säkerställa oförstörbara register för att ytterligare stärka dessa decentraliserade alternativ.
Säkra immateriella rättigheter med blockkedjebaserade system
En annan viktig aspekt av ett verkligt rättvist digitalt ekosystem handlar om att säkerställa äkthet, spåra användning och skydda immateriella rättigheter. Här framträder blockchain-baserade provenienssystem som kraftfulla lösningar.
Blockchain-baserade provenienssystem är utformade för att noggrant registrera historien och härkomsten av digitalt innehåll. De utnyttjar blockchains kärnfunktioner—dess spårbarhet, transparens och oföränderlighet—för att skapa pålitliga och manipuleringssäkra register.
Varje betydande händelse i ett innehålls livscykel, från dess skapelse till eventuella ändringar eller överföringar, kan loggas på en distribuerad huvudbok, vilket skapar ett oförstörbart register över dess historia.
“Provenienssystem har varit mycket hjälpsamma inom teknikindustrin. Att exakt beskriva historien om en dataset som används eller överförs. Det hjälper till att fastställa den ursprungliga ägaren, vem den såldes till, hur den såldes, när, och den nuvarande innehavaren av den dataset. Blockchainsystem har redan permanenta lagringsmekanismer—de ger stabilitet när det gäller dataägande,” berättade Shadid för BeInCrypto.
Genom att bygga på denna grund av verifierbar historia kompletterar vattenmärkningsverktyg provenienssystem genom att bädda in dold, identifierbar information direkt i digitalt innehåll.
“Vattenmärkningsverktyg spelar en nyckelroll i att förhindra upphovsrättsintrång, datastöld och felaktiga äganderättsanspråk. Dessa tekniker gör det svårare för datatjuvar och hackare för att säkerställa dataintegritet, rättvisa och etik,” tillade Shadid.
Principerna för decentralisering kan också utvidgas till kollektiv styrning och hantering av innehåll.
Media DAOs: Stärker skapare i innehållslicensiering
Istället för att enskilda skapare eller ledningen av stora medieorganisationer ensamma fattar beslut om innehållslicensiering, kan decentraliserade autonoma organisationer (DAOs) ge kollektiva skapare, som journalister, möjlighet att ta kontroll över beslutsfattandet tillsammans.
“En grupp skapare kan samla sitt arbete och använda en DAO för att hantera licensiering, betalningar och styrning. Detta tillvägagångssätt ger oberoende röster en plats vid bordet när de hanterar stora AI-företag. Det gör det också lättare att förhandla om rättvisa villkor och säkerställer att beslut fattas gemensamt. Det är som en fackförening, men utformad för den digitala tidsåldern,” förklarade Basi.
Trots fokus på transparens är licensavtal mellan AI-modeller och informationskällor fortfarande i ett tidigt skede. Detta väcker en kritisk fråga: Kommer öppen källkod att hamna efter när AI-företag säkrar exklusiva datakontrakt?
Licensavtal vs. Decentralisering: Vilken väg kommer att lyckas?
LLMs obehöriga och oklara användning av innehåll väckte initialt stort missnöje bland ursprungliga skapare. Licensavtal har nu förbättrat situationen.
Men full transparens har ännu inte uppnåtts. Avtal som det mellan The New York Times och Amazon kommer inte att räcka för de som vill veta var de får sin data ifrån och för skapare som vill förstå hur deras innehåll används.
“Stängda modeller vinner kortsiktiga lopp. Decentraliserade modeller vinner maratonet. Tillit regerar tillsammans med transparens och granskbarhet,” sa Mataras.
Basi höll med och tillade:
“Transparens är en stark fördel. Människor vill förstå vad som ingår i de verktyg de använder, särskilt inom känsliga områden som hälsa eller utbildning. Öppen källkod-projekt kan anpassa sig snabbt, få hjälp från gemenskapen och bygga förtroende genom öppenhet. På lång sikt kan det förtroendet vara viktigare än tillgång till några få exklusiva datamängder.”
Även om licensavtal är en bra startpunkt, kommer den verkliga förändringen för innehållsskapare och AI-transparens troligen från decentraliserade och öppen källkod-ansatser.
Disclaimer
All information på vår webbplats publiceras i god tro och endast för allmän information. Varje åtgärd som läsaren vidtar baserat på informationen på vår webbplats sker strikt på egen risk.
