Med 2026 inom räckhåll ökar osäkerheten om crypto-marknadsstrukturens lagförslag kommer att gå igenom tidigt på året eller fastna i en politisk strid som skjuter upp dess antagande längre fram.
Viktiga olösta frågor fortsätter att bromsa framsteg, inklusive hur lagförslaget ska hantera stablecoin- avkastning, intressekonfliktens språk och behandlingen av decentraliserad finansiering enligt federal lag.
Osäker väg till omröstning i senaten
CLARITY Act gick igenom i Representanthuset i juli med brett stöd från båda partierna, vilket markerar det starkaste steget hittills mot en federal digital tillgångsram.
Lagförslaget väntar nu på handling i Senaten, där Bank- och Jordbrukskommittéerna driver parallella versioner av en marknadsstrukturram. Senatens delade jurisdiktion lägger till komplexitet, där Bankkommittén övervakar värdepapper, medan Jordbrukskommittén hanterar råvaror.
Båda kommittéerna har nu publicerat diskussionsutkast, men ett enat paket har ännu inte uppstått. Lagstiftarna behöver fortfarande kompromissa innan någon kommitté kan skicka ett kombinerat förslag till senaten.
En stor teknisk tvist handlar om hur lagstiftningen ska behandla avkastning på stablecoins.
Banker driver bredare avkastningsrestriktioner
GENIUS Act, antagen tidigare i år, förbjuder tillåtna stablecoin-utfärdare från att betala ränta eller avkastning till innehavare.
Dock är begränsningen snävt skriven. Den gäller endast direkta utbetalningar från betalnings-stablecoin-utfärdare och täcker inte uttryckligen belöningsprogram, tredje part avkastning, eller andra digitala tillgångsstrukturer.
Bankgrupper hävdar att dessa luckor kan möjliggöra kringgående och uppmanar lagstiftarna att utöka förbudet i kommande marknadsstrukturlagstiftning. De vill ha en bredare regel som täcker alla former av avkastning kopplad till stablecoins.
Flera senatorer verkar öppna för den metoden och ger frågan stor betydelse i förhandlingarna. En eventuell utvidgning skulle påverka hur stablecoins konkurrerar med traditionella bankinsättningar, vilket är en central oro för banklobbyn.
Samtidigt är lagstiftarna oense om hur den bredare ramen ska hantera potentiella intressekonflikter.
Bekymmer över politiskt inflytande växer
USAs president Donald Trumps och hans familjemedlemmars inblandning i kryptoprojekt har lett till förnyad granskning av potentiella etiska bekymmer.
Vissa lagstiftare, som senator Elizabeth Warren, hävdar att ny intressekonfliktspråk är nödvändig för att säkerställa att politiska figurer och deras släktingar är förbjudna från att delta i aktiviteter som kan väcka frågor om deras inflytande över digital tillgångspolitik.
Sådana åtgärder skulle hjälpa att isolera lagstiftningen från uppfattningar om politisk inblandning.
Dock finns inte det föreslagna språket i det hus-godkända CLARITY Act, och det ingår heller inte i tidigare senatsutkast. Dess frånvaro har blivit en diskussionspunkt, och oenigheten bidrar till fortsatt tvekan.
Samtidigt kvarstår frågor om hur lagförslaget ska adressera decentraliserad finans (DeFi).
Översyn av DeFi är fortfarande olöst
Marknadsstrukturlagförslaget är utformat för centraliserade mellanhänder, inklusive börser, mäklare och förvaringsplattformar. Men DeFi:s snabba framväxt medför frågor som senaten inte helt löst.
Nuvarande utkast fokuserar huvudsakligen på förvaringsaktiviteter. Men vissa traditionella finansiella institutioner förespråkar bredare definitioner som skulle klassificera utvecklare, validerare och andra icke-förvaringsaktörer som reglerade mellanhänder.
En sådan metod skulle kraftigt utöka federalt tillsyn och omforma den juridiska miljön för open-source-utveckling.
Tills lagstiftarna definierar den gränsen är det osannolikt att förslaget avancerar. DeFi-frågan förblir en av de viktigaste faktorerna som påverkar när marknadsstrukturlagförslaget kan gå framåt år 2026.
