Kryptovalutabrott nådde en högsta nivå någonsin 2025, med olagliga adresser som tog emot minst 154 miljarder USD. Det är en ökning med 162 % från året innan, enligt en ny rapport från blockchain-analysföretaget Chainalysis.
Den stora ökningen berodde framför allt på en ökning med 694 % av pengar till sanktionerade aktörer. Chainalysis menar att detta markerar en ny tidsålder av “storskalig nationell aktivitet” bland kryptokriminella.
Från cyberkriminella till nationalstater
Rapporten beskriver 2025 som den tredje vågen av kryptovalutabrott. Den första vågen (2009–2019) bestod av små cyberbrottslingar. Under andra vågen (2020–2024) blev kriminella organisationer mer professionella och började bygga egen infrastruktur. Nu har tredje vågen kommit: nationer använder kryptovaluta i stor omfattning för att kringgå internationella sanktioner.
”När nationer ansluter sig till de olagliga kryptokedjor som ursprungligen byggdes för cyberbrottslingar och organiserad brottslighet, står myndigheter, säkerhetsansvariga och compliance-team inför betydligt större risker både för konsumentskydd och nationell säkerhet,” skriver rapporten.
Ryssland lanserade sin rubelbackade A7A5-stablecoin i februari 2025. Under mindre än ett år gjordes transaktioner värda över 93,3 miljarder USD. Denna utveckling kom efter lagstiftning från 2024 som skulle underlätta sanktionsundvikande med hjälp av krypto.
Nordkoreanska hackare gjorde sitt mest skadliga år hittills och stal 2 miljarder USD bara under 2025. Bybit-attacken i februari stod för nästan 1,5 miljarder USD, vilket gör den till det största digitala rånet i kryptohistorien.
Irans proxy-nätverk underlättade penningtvätt, olaglig oljeförsäljning och vapeninköp till ett värde av över 2 miljarder USD via bekräftade plånböcker listade i sanktionsbeslut. Iran-anknutna organisationer, inklusive Hezbollah, Hamas och Huthierna, använder nu kryptovaluta i oöverträffad skala.
Stablecoins: Den nya valutan för brott
En av de tydligaste förändringarna i data är att kriminella nu föredrar andra tillgångar än tidigare.
År 2020 stod Bitcoin för ungefär 70 % av olagliga transaktioner, och stablecoins för bara 15 %. 2025 har dessa siffror helt bytt plats: stablecoins utgör nu 84 % och Bitcoin omkring 7 %.
Chainalysis förklarar detta med stablecoins praktiska fördelar: de är smidigare för gränsöverskridande överföringar, har mindre prissvängningar och är mer användbara. Trenden liknar utvecklingen på den lagliga kryptomarknaden, där stablecoins har fått allt större betydelse.
Kinesiska nätverk för penningtvätt växer fram
Rapporten lyfter fram att chinesiska penningtvättsnätverk (CMLN) har blivit mycket starka i den illegala ekosfären. Dessa nätverk, som bygger vidare på metoder från bland annat Huione Guarantee, erbjuder nu “penningtvätt som tjänst” och specialanpassad brottsinfrastruktur.
Dessa kompletta tjänster används vid allt från bedrägerier och scam till penningtvätt av Nordkorea-stödda hack och finansiering av terrorism och undvikande av sanktioner.
Chainalysis varnar också för att kopplingen mellan kryptotransaktioner och våldsbrott ökar. Människohandel använder allt mer kryptovaluta och “fysiska tvångsattacker” – där brottslingar tvingar offer att föra över tillgångar med våld – har blivit mycket vanligare, ofta när kryptopriserna stiger.
Bakgrund och Utsikter
Trots rekordnivåerna påpekar Chainalysis att olaglig aktivitet fortfarande står för mindre än 1 % av all identifierad kryptotransaktionsvolym. Företaget förtydligar också att 154 miljarder USD är en “minimiberäkning” av kända illegala adresser hittills.
Historiska data visar att kryptobrott inte alltid ökar. Volymerna sjönk faktiskt från 56 miljarder USD 2022 till 50 miljarder USD 2023 under kryptovintern. Men ökningen 2025 innebär ett grundläggande skifte i hotbilden.
”Även om andelen olaglig aktivitet fortfarande är liten jämfört med all laglig kryptohandel, har det aldrig varit viktigare att skydda ekosystemets integritet och säkerhet”, avslutar Chainalysis och uppmanar till större samarbete mellan myndigheter, tillsynsorgan och kryptoföretag.
