Kinesiska sociala medier har fyllts med förutsägelser om Singapores tillbakagång. Inlägg påstår att lyxmärken lämnar Marina Bay Sands och att Orchard Roads juldekorationer såg få ut i år. Vissa kallar Singapore för “洗钱坡” (Xǐqiánpō, “pengatvättarbacke”)—en sarkastisk ordlek på landets kinesiska namn “新加坡” (Xīnjiāpō)—och påstår att spekulativt kapital lämnat staden.
Men siffrorna visar något annat. Enligt Euromonitor International väntas Singapores lyxmarknad växa med 7-9 % under 2025 och nå 13,9 miljarder SGD—snabbare än Japan, Kina och Sydkorea. Detta är inte ett sammanbrott. Det är en omstrukturering. För att förstå förändringen måste vi gå tillbaka till 2019.
Från Hongkong till Singapore: Den stora migrationen 2019
När Hongkongs protester mot utlämningslagen blev värre under 2019 började Asiens finansgeografi förändras. Många sa då: “Det verkliga problemet är att folk flyttar sina företag och pengar till Singapore.”
Då övervägde 23 % av företag med kontor i Hongkong att flytta verksamheter, och nio av tio valde helst Singapore. När Hongkongs säkerhetslag trädde i kraft i juni 2020 ökade utflyttningen snabbt.
Hongkongs hårda noll-covidregler under pandemin drev också finansfolk och företag mot Singapore. Tillgångar som Singapores kapitalförvaltare hanterade fördubblades på bara 6 år till ungefär 4 biljoner USD, där 80 % kom från utlandet. Globala aktörer som BlackRock växte i Singapore medan Ontario Teachers’ Pension Plan stängde hela aktieteamet i Hongkong.
Antikorruptionskampanjen och kinesisk kapitalflykt
En annan faktor för kapitalinflödet var Xi Jinpings kamp mot korruption, som startade efter att han blev ledare 2012—den största i Kinas kommunistpartis historia.
Under parollen om att fånga både “tigrar och flugor” har över 4,7 miljoner tjänstemän straffats sedan 2012, bland dem 553 ministrar eller högre befattningar. Operationerna “Sky Net” och “Fox Hunt” jagade flyktingar i 90 länder och återförde miljarder i tillgångar från utlandet.
Enligt Tysklands Mercator Institute for China Studies (MERICS) har “kapitalflykt spökat i Kinas ekonomi sedan 2015. När hotet om valutaförsvagning och antikorruptionskampanjen ökade började investerare föra ut sina pengar. Utflödet var så stort att centralbanken tvingades använda mer än 1 biljon USD av valutareserven för att försvara växelkursen.”
Stor del av dessa pengar hamnade i Singapore. Stadens antal family offices ökade från 400 år 2020 till 1 100 i slutet av 2022. Smeknamnet “洗钱坡” (pengatvättarbacke) uppstod på grund av detta.
Kampen om Asiens kryptohub
Behovet av pengatvätt mötte kryptovalutaindustrin. Efter Kinas regler mot ICO:er 2017 och totalförbud 2021 flyttade stora kinesiska kryptobörser—som Binance, Huobi, Bybit och OKX—till Singapore. Ethereum-grundaren Vitalik Buterin sa att “Singapore håller på att bli navet för kryptocommunities.”
Varför Singapore? För att det var det enda möjliga valet i Asien.
Japan hade redan lärt sig på den hårda vägen. 2014 gick Tokyobränsle Mt. Gox—då över 70 % av världens bitcoinhandel—omkull efter att hackare stal bitcoin för ungefär 500 miljoner USD. Japans finansinspektion skapade världens första registreringssystem för kryptobörser 2016. När Coincheck förlorade 534 miljoner USD i NEM-tokens 2018 stramades reglerna åt ännu mer.
Sydkorea fick också tänka om. Kryptoboomen 2017 gav stor spekulation och skapade den ökända “kimchi premium” där bitcoinpriser i Korea låg mycket högre än på världens marknader. Myndigheterna svarade med nya hårda regler, som blev starkare när FATF:s Travel Rule 2019 krävde delning av kunduppgifter för större transaktioner.
Singapore valde en annan väg. Med Payment Services Act 2019 lade man grunden men reglerna blev ändå flexibla. Utländska företag fick tillfälliga undantag för att bedriva verksamhet utan licens, om de inte vände sig till vanliga investerare i Singapore. Branschen var enig: “Vill du driva blockkedjeföretag i Asien är Singapore rätt plats.”
Token2049, Asiens största blockkedjekonferens, flyttade från Hongkong till Singapore 2022 på grund av Hongkongs noll-covidregler och reglerisker i Kina. Antalet besökare steg från 7 000 år 2022 till 20 000 år 2024 och ett rekord på 25 000 år 2025.
Vändpunkten: Terra-Luna, FTX och Fujian-gänget
Men 2022 blev ändå en vändpunkt för Singapore.
Terra-Luna-kraschen i maj och FTX:s konkurs i november hade båda kopplingar till Singapore. Företaget Three Arrows Capital (3AC) från Singapore gick också i konkurs. År 2023 inträffade en stor penningtvättskandal med Fujian-gänget. Tio personer från Fujian-provinsen i Kina tog sig till Singapore med falska identiteter för att tvätta pengar från olagligt spelande och bedrägerier på nätet.
Monetary Authority of Singapore (MAS) ändrade sin inställning. Reglerna för Digital Token Service Provider (DTSP) började gälla den 30 juni 2025. Alla företag i Singapore som har kunder utomlands måste nu ha licens. Övergångsperioden slopades.
Bitget och Bybit flyttade personal till Dubai och Hongkong. Det gör att hundratals jobb i Singapore riskerar att försvinna. En politiker från Hongkong sa offentligt att “Singapores företag är välkomna att flytta till Hongkong.”
I slutet av 2025 hade omkring 35 företag Major Payment Institution (MPI)-licenser. Några exempel är Coinbase, Crypto.com, Circle och Upbit.
Lyxmarknaden: Vem lämnade, vem stannade kvar
Kryptobranschens förändring och omstruktureringen av lyxmarknaden har samma grundläggande logik.
Enligt Henley & Partners minskade inflyttningen av miljonärer till Singapore med 54 %. Antalet gick ner från 3 500 år 2024 till 1 600 år 2025. Ansökningarna från kinesiska family offices sjönk med 50 % jämfört med toppnivån 2022. Utländska köpare utan permanent uppehållstillstånd stod för bara 1 % av bostadsköpen under första kvartalet 2024. Ett år tidigare var andelen 6,4 %. Minskningen berodde på att Additional Buyer’s Stamp Duty (ABSD) höjdes till 60 %.
Men bilden har fler sidor.
Singapores lyxmarknad växte med 7–9 % år 2025, enligt prognoser från Euromonitor. Hemligheten ligger i stadens 242 400 bofasta miljonärer. Singapores medianinkomst har ökat fem år i rad. Lokal förmögenhet fyller nu gapet efter utländska storförbrukare.
Bostadsmarknaden visar samma mönster. Utländskt ägande i Core Central Region (CCR) är på den lägsta nivån på 17 år. Nu står lokalbefolkningen för två tredjedelar av de största affärerna. Prisskillnaden mellan CCR och andra områden har minskat till 4–6 %—den lägsta skillnaden sedan år 2000.
Påståendet om att lyxmärken lämnar Marina Bay Sands stämmer inte. I juli 2025 öppnade Chanel en tillfällig butik på 900 kvadratmeter på MBS. Deras huvudbutik renoveras nu inför en återinvigning år 2027. Det tyder inte på att märket lämnar området. Under julhandeln 2025 hade området shower varje kväll mellan Gucci och Chanel-butikerna.
Strategisk nystart, inte kollaps
En del säger att Singapores förändring är en medveten strategi för att minska risker, inte ett tecken på kollaps.
Vi kan se samma mönster i olika branscher. Singapores ekonomi går från utländska spekulanter till lokal förmögenhet. Kryptobranschen går från olicensierade aktörer till reglerade företag. Fastighetsmarknaden går från spekulation till mer hållbart ägande hos lokalbefolkningen. Efter Fujian-skandalen och FTX-kraschen vill regeringen nå långsiktig stabilitet i stället för snabb tillväxt.
På sociala medier på kinesiska sprids idén om ett “Singapore i kollaps”. De lyfter fram negativa signaler som att miljonärer och kryptoföretag lämnar landet. Men de tonar ner positiva siffror som ökad lyxförsäljning och växande inhemsk förmögenhet.
En användare på X påpekade: ”消费转级, 不是消费降级”—konsumtionen förändras, den minskar inte.
Det går alltså att säga: Singapore kollapsar inte. Landet städar upp.
