En politisk konflikt om avkastning på stablecoins hotar att stoppa reformen av USA:s kryptomarknad.
Nya händelser visar tydliga skillnader mellan banker, kryptoföretag och beslutsfattare om vem som tjänar mest på nya regler.
Tävling om avkastning på stablecoin saktar ner reformen av kryptomarknaden i USA
Kärnan i bråket är om kryptoplattformar ska få erbjuda belöningar eller avkastning på stablecoins.
Galaxy vd Mike Novogratz varnar för att motstånd från banklobbyn kan sänka hela lagförslaget, trots att viss avkastning redan är tillåten enligt lagen.
“Hur avkastning hanteras i stablecoin-lagen är spännande och kan kosta oss lagen. Politik går före bra regler. Banker vill inte att kryptoplattformar ger användare belöningar (GENIUS, som är lag redan, tillåter det). Om lagen stoppas, verkar banker vara rädda för status quo,” skrev Novogratz här.
Enligt Novogratz bryr sig bankerna mer om konkurrensen än om konsumentskydd. Om kryptoplattformar får ge belöningar på stablecoins kan insättningar lämna bankerna snabbare. Det pressar bankernas vinst och utmanar gamla affärsmodeller.
“Om detta stoppar lagförslaget om marknadsstrukturen, då förlorar de amerikanska konsumenterna mest,” lade han till.
Den här oron visas nu i Washington. Senatens bankutskott har skjutit upp arbetet med CLARITY Act efter hård lobbying från banksektorn.
Över 3 200 bankirer har vädjat till lagstiftare att stänga det de kallar ett “undantag för räntebetalningar”. De menar att belöningar på stablecoins kan försvaga lokala banker och minska utlåningen.
Kritiker säger att lagförslaget, som det ser ut nu, gynnar bankerna. Banker kan fortsätta ge ränta på insättningar, men kryptoplattformar får tuffare krav. Belöningar blir bara tillåtna vid aktivitet som staking, likviditet eller styrning.
Motståndarna tycker att reglerna skyddar de nuvarande aktörerna och minskar konkurrensen samt konsumenternas valmöjligheter.
Konflikten mellan Vita Huset och krypto ökar när kompromiss möter oro hos konsumenter
Kampen har också visat konflikt mellan Vita huset och kryptobranschen. Journalisten Brendan Pedersen skrev nyligen att “vita huset är fortfarande arga på Coinbase”, vilket visar på olösta spänningar.
Coinbase vd Brian Armstrong säger att samtalen fortfarande är konstruktiva och handlar om att hitta kompromisser.
Men åsikterna är fortfarande splittrade i regeringen. Patrick Witt, verkställande direktör på presidentens råd för digitala tillgångar, varnar för att försöka göra en perfekt lag kan stoppa utvecklingen.
“Det kommer att komma en lag om kryptomarknadens struktur — frågan är när, inte om,” skrev Witt här.
Han menar att det är bättre att få en lag nu under en positiv administration, än att riskera hårdare regler senare.
“Du kanske inte gillar hela CLARITY Act, men du kommer att ogilla en framtida Dem-version ännu mer.”
Alla håller inte med. Kryptokommentatorn Wendy O tycker att Witts resonemang kan vara bra politiskt, men småsparare riskerar att förlora.
Andra jurister varnar för att riskerna är ännu större än debatten visar. Consensys-juristen Bill Hughes menar att hårda kryptoregler kan införas även utan en ny finanskris.
“Det behövs ingen framtida finanskris för att se hårda regler,” säger han här, och varnar för “små dolda ändringar i stora lagar”.
Utöver avkastning på stablecoins, ska CLARITY Act skapa tydliga regler för stora kryptotillgångar, utvecklares skydd och skillnader mellan DeFi och TradFi.
Just nu ligger dessa reformer dock stilla, mitt i en politisk kamp där banker, lagstiftare och kryptoföretag tävlar om att bestämma framtidens regler för digitala tillgångar i USA.
