Tom Lee, medgrundare av analysföretaget Fundstrat Global Advisors, säger att AI-bubblan är flera år bort. Han uppskattar att AI-investeringar kommer att nå 30 biljoner USD, likt internets utbyggnad på 1990-talet, och ser en topp runt 2033.
Lee talade på TOKEN2049 Singapore. Ray Dalio, grundaren av Bridgewater Associates, kallar AI en klassisk bubbla. Lee menar att det nästan överallt cirkulerar prat om en bubbla, vilket i sig gör det mindre troligt att det är en bubbla just nu.
Varför tror Tom Lee att AI-bubblan når sin topp 2033?
Lee säger att många av dagens fondförvaltare aldrig hanterat pengar under it-bubblan eller finanskrisen 2008.
“Jag har aldrig sett en bubbla när alla tror att det är en bubbla.”
Tom Lee, medgrundare av Fundstrat Global Advisors, på TOKEN2049 Singapore.
Hans riktmärke är kostnaden. Lee uppskattar att internet, mobilnät och telefoner kostade cirka 35 biljoner USD i 2026 års penningvärde. Han räknar med att bygga AI-infrastruktur kommer att kosta runt 30 biljoner USD.
Som jämförelse beräknade McKinsey i april 2025 att investeringarna i AI-datacenter behövde bli 5,2 biljoner USD fram till 2030.
Lee berättar att Cisco inte nådde sin topp förrän i mars 2000 och föll 50 % två gånger innan dess. Aktien sjönk nästan 90 % efter toppen.
Med det mönstret placerar Lee AI på år 1997. Trådlös teknik växte snabbt i 25 år, berättar han, och de aktierna toppade efter 10 år. Därför hamnar han på 2033.
Lee lägger till att ungefär 7 biljoner USD i nya likvida tillgångar tillkommer varje år. Han menar att detta kapital kan finansiera AI-investeringar.
Påverkar skulder AI-investeringar?
Dalios varning om AI-bubbla handlar om lån. När räntorna stiger, säger han, tar investerare ut sina vinster, och då brukar bubblor spricka.
Dalio anser att marknaderna närmar sig detta läge. Tvivlen på AI orsakade redan oro i Asien den 13 oktober, när ett börsras i Asien tappade mer än 800 miljarder USD.
De två har olika syn på finansieringen. Lee ser AI-investeringar som en tidig fas, medan Dalio menar att ökade skulder leder mot en spricka. Båda grundar argumenten på samma investeringar och på frågan om kassaflöden eller lån bekostar satsningarna.
