Israel och USA har startat en gemensam attack mot Iran, där slutdatumet är oklart och som redan påverkar resten av Mellanöstern. Israels avsikter är tydliga, men USA:s är inte det.
I ett samtal med Steve Hanke, före detta rådgivare till Reagan och ekonomi-professor på Johns Hopkins University, säger han att detta kan bli riskabelt för USA:s president Donald Trump och kosta honom stöd från hans Make America Great Again-väljare.
Trumps oklara motiv i Mellanöstern
Om USAs grundare levde idag, skulle de se vad som hänt under helgen och skaka på huvudet.
På 1700-talet sa Benjamin Franklin vad han trodde om konflikter och handel: “Amerikas system är universell handel med alla nationer och krig med ingen.” Thomas Jefferson förstärkte denna syn på utrikespolitik: “Fred, handel och ärlig vänskap med alla länder – men inga invecklade allianser.”
Idag gör man tvärtom. USA visste om Israels planerade attack mot Irans huvudstad och var med från början.
“Det var helt klart att om någon attackerade Iran – USA eller Israel, eller någon annan – skulle de svara, och även slå mot USA,” sade utrikesminister Marco Rubio nyligen i Washington.
Hanke tycker att Israels mål är tydliga: att öka sin makt i Mellanöstern. Men för USA är det svårare att hitta tydliga orsaker. Hanke menar att detta beror på Trumps oförutsägbara politik även inom andra områden.
“Vi vet inte exakt vad USA:s president tänker, eftersom han ofta ändrar sig,” sa Hanke till BeInCrypto i en intervju på X Spaces.
Det är dock tydligt att Israel har stor makt i Washington.
Israels växande inflytande över amerikansk politik
Förhållandet mellan Israel och USA syns tydligt genom stora lobbyinginsatser av flera politiska aktionskommittéer (PACs) som till exempel American Israel Public Affairs Committee (AIPAC) under amerikanska val.
Den opartiska forskargruppen OpenSecrets säger att AIPAC använde över 42 miljoner USD på bidrag till båda partier under valet 2024. År 2025 lade kommittén 3,76 miljoner USD på lobbying. Det var den högsta utgiften hittills på ett år.
“Lobbyingen har enormt inflytande på USA:s utrikespolitik i Mellanöstern,” förklarade Hanke.
Utöver allt tätare band mellan USA och Israel, kan Trump använda attacken mot Iran för att dra bort uppmärksamheten från problem hemma.
Trumps antikrigsimage börjar blekna
Trump började 2026 med flera kontroversiella beslut. Tre dagar in på det nya året, grep och utlämnade USA Venezuelas ledare Nicolás Maduro. Mindre än en månad senare startade presidenten en stor kampanj för att köpa Grönland, vilket skapade konflikt med europeiska allierade.
Dessa två beslut kom också samtidigt som ständiga tullhot. Under samma period offentliggjorde Justitiedepartementet senaste omgången av Epstein-dokument.
Det har satt presidenten i fokus kring hans kopplingar till miljardären Epstein och om han kände till sexhandelsanklagelserna mot Epstein år 2019.
“Jeffrey Epsteins fall försvinner inte – det är fortfarande överallt i media,” sa Hanke och tillade, “Det är en utväg från sjunkande opinionssiffror. Det bästa sättet att behålla makten är att starta ett krig, eftersom det skapar stor avledning.”
Samtidigt kan Trumps agerande ge honom stora problem med att fortsätta vara stark politiskt. Ett av Trumps största löften var att avsluta pågående krig, och han kallade sig själv “fredens president”.
Nu börjar den berättelsen falla ihop.
”Jag tycker att han tar en väldigt riskfylld politisk väg med sina anhängare… Hans popularitet minskar snabbt i USA på grund av hans inblandning och hotfulla ställningstaganden,” sa Hanke. ”Om han kommer att kunna avsluta [konflikten i Mellanöstern] snabbt… det vet vi inte.”
Det nästa tecknet på presidentens nuvarande popularitet blir novembervalen i USA. Då avgörs om det republikanska partiet kan behålla kontroll över båda kamrarna i kongressen.
Trumps beslut inom utrikespolitiken kan ha stora politiska följder i USA. Men de verkar påverka världsekonomin och oljepriser mindre än väntat.
Irans konflikt stör inte oljan, Kina håller balansen
Hanke tror inte, trots vad många tror, att ett krig mot Iran drastiskt kommer att påverka oljepriserna i USA.
Under 1900-talet påverkade störningar i oljeproduktionen världsekonomin mycket mer. Idag har dock USA ökat sin oljeproduktion, medan Iran och Gulfregionen har minskat sin.
Hanke påpekade att, sedan händelserna i helgen, har priset på amerikansk olja bara stigit med cirka 10 USD per fat. Det motsvarar en höjning med 25 cent per gallon.
”Det som sker idag är en ganska mild reaktion,” sa Hanke. Han la till: ”Oljens betydelse har gått ner kraftigt. Även om priset stiger blir inte effekten på BNP lika stor som år 1978.”
Trumps försök att stoppa oljetillförseln till Kina genom ingripanden i både Venezuela och Iran kanske inte får den avsedda effekten mot USA:s främsta konkurrent. Hanke menar att även om Hormuzsundet hålls stängt får man inte bortse från Kinas strategiska fördelar.
Medan oljeproducerande organisationen OPEC har olja, har Kina sällsynta jordartsmetaller.
”Om USA vill köra det här spelet och stoppa venezuelansk olja och utträdet via Hormuzsundet, tro mig, kineserna vet hur man spelar hårt,” förklarade han. ”De skulle stoppa exporten av sällsynta jordartsmetaller. Sedan är det över. Efter sex månader skulle västvärldens ekonomier hamna i mycket dålig situation.”
Samtidigt som situationen i Mellanöstern utvecklas, vet vi ännu inte hur dessa politiska drag kommer att påverka världsläget och politiken i USA. De närmaste månaderna visar om Trumps utrikespolitik stärker eller försvagar hans politiska position.
