Sanae Takaichi valdes igår till Japans 104:e premiärminister, och hennes nya regering har invigts.
Utnämningarna av nyckelministrar, inklusive Satsuki Katayama (finans) och Hisashi Matsumoto (digital), tillsammans med den nya koalitionen med Nippon Ishin no Kai, kommer att påverka riktningen för “skattereform 2026” som kryptobranschen eftersträvar.
Internationell optimism ramar in inhemsk skatteuppgörelse
Den internationella kryptogemenskapen uttrycker redan optimism angående Japans takt i finansiella reformer. Bitunix-börsen, som speglar denna känsla, kommenterade den nya administrationen.
“Japans FSA ger grönt ljus för banker att hålla BTC. Sanae Takaichis nya administration banar väg för stora finansiella reformer. Kan detta bli Asiens nästa kryptoboom?”
När drivet för skattesänkningar får fart med Ishin-koalitionen måste den nya administrationen avgöra hur man balanserar branschens strävan efter ett “internationellt konkurrenskraftigt skattesystem” med det viktiga behovet av att “skydda den japanska yenen.”
Kärnstrid: Skattereform och Viktig Spänning
Den mest kritiska frågan för Japans kryptobransch är skattereformen 2026. Finansinspektionen (FSA) har formellt lämnat in sin översikt, som beskriver branschens önskemål.
FSA kräver en översyn av det nuvarande kryptoinkomstskattesystemet. Detta system faller nu under omfattande beskattning (upp till 55 %). FSA vill ändra det till separerad beskattning (en fast 20 %), liknande aktier och valutahandel. FSA begärde också skattereform för att möjliggöra skapandet av krypto-tillgångs-ETF:er (börshandlade fonder).
Den centrala spänningen ligger nu mellan två personer. En är digitalminister Matsumoto, som troligen kommer att ärva Web3-främjandeplanen. Den andra är finansminister Satsuki Katayama, som prioriterar traditionell finansiell disciplin. Minister Katayamas utnämning antyder viss optimism för snabbare regleringsreformer.
Den centrala debatten kommer att handla om hur det nya finansministeriet hanterar separerad beskattning. Denna grundläggande fråga blir huvudtemat för nästa års skattereform: Ishins koalitionsinflytande och drivet för regional finans.
Ishin Factor: Regional Finans och Regleringsacceleration
Takaichi-regeringen kan inte ignorera de politiska avsikterna hos sin koalitionspartner, Ishin. Ishin-ledaren Hirofumi Yoshimuras politiska agenda kommer nu att integreras i det styrande partiets ramverk. Detta gör hans inflytande till en kritisk faktor som styr kryptobranschens riktning.
Yoshimura är en stark förespråkare för nästa generations finans och har nära band med SBI Holdings ordförande Yoshitaka Kitao. Yoshimuras ansträngningar har fokuserat på regional finansiell revitalisering med hjälp av säkerhetstoken (ST) och stablecoins.
Att integrera Ishins agenda i nationell politik kommer att påskynda engagemanget för reglerad Web3. Detta placerar tokenisering (RWA och ST) i centrum för den nationella strategin. Infrastrukturen för ST-andrahandsmarknadshandel kommer troligen att få ett uppsving. Denna infrastruktur kretsar kring SBI-ledda Progmat och Osaka Digital Exchange (ODX).
Det fungerar som en “regional finansiell infrastruktur”-modell. Web3-branschen har en dubbel förväntan: fortsättningen av Taira-planen och det ökade momentumet från Ishin-SBI-axeln. ST- och stablecoin-relaterad avreglering förväntas prioriteras.
Finansminister och Ekonomisk Säkerhet: Försvaret av Yenen
En viktig dynamik i den nya administrationen är samordningen mellan finansminister Satsuki Katayama och ekonomisk säkerhetsminister Kimi Onoda i övervakningen av Web3-sektorn.
Minister Katayama har uttryckt starka åsikter om att förhindra utflöde av nationell rikedom. Detta riktar sig särskilt mot utländskt kapital som går in i nyckelsektorer och känsliga teknikområden. Därför kommer hennes inställning till kryptoreglering att fokusera på “skatteintäkter” och “försvaret av den japanska yenen” mot otillbörligt utländskt finansiellt inflytande.
På samma sätt övervakar minister Onoda strategiskt ekonomisk säkerhet och säkerställer digital infrastruktur självständighet. Takaichi-regeringen prioriterar tydligt krypto-tillgångar på den ekonomiska säkerhetsagendan. Därmed ser den Web3 både som ett verktyg för innovation och en potentiell risk för finansiell brottslighet och nationell rikedomserosion. Denna strategiska samordning antyder ett ökat fokus. Målet är att etablera en “yen-baserad digital ekonomisk sfär.” Detta prioriterar globala säkerhetsstandarder och skyddet av japanska tillgångar.
