Priset på USDT i Venezuela har minskat snabbt eftersom efterfrågan på stablecoin har minskat. Därmed har skillnaden mot centralbankens officiella växelkurs minskat. Denna förändring visar att marknaden nu tror på större tillgång till utländsk valuta efter ny amerikansk inblandning.
Analytiker varnar för att detta kan vara tillfälligt. Priserna i samhället har inte sjunkit och landet saknar både långsiktiga investeringar och stadiga pengaflöden.
Efterfrågan på USD minskar på grund av politiska signaler
Priset på USDT i Venezuela har sjunkit med över 40 % under de senaste 10 dagarna, vilket har överraskat marknaden. Samtidigt har växelkursavståndet nu minskat till nästan 31 %.
Landet har upplevt stor politisk instabilitet sedan årets början. Tre dagar in i januari skapade amerikansk gripande av Nicolás Maduro stor osäkerhet på marknaden kring regeringens framtid.
Venezuelaner har sedan dess vant sig vid ett nytt normalläge. Nu leder tidigare vicepresidenten Delcy Rodríguez landet, och regeringen har skrivit under flera nya oljeavtal med USA.
Eftersom det nu väntas mer utländsk valuta och investeringar från andra länder har efterfrågan på USD, mätt via USDT, minskat.
På ytan visar siffrorna att folk räknar med ökad tillgång till utländsk valuta och små tecken på normalisering av ekonomin.
Men andra orsaker kan också förklara förändringen.
Marknadskorrigering döljer fortsatt ekonomisk press
Ostabilitet för bolívar, hårda kapitalkontroller och dålig tillgång till stabil utländsk valuta har gjort att många använder kryptovalutor i Venezuela. Folk använder ofta krypto till löner och köp av varor och tjänster i vardagen.
Därför har stablecoins, särskilt USDT, blivit riktmärke för efterfrågan på USD i Venezuela.
Under de senaste två dagarna sjönk USDT under 500 bolivar på P2P-plattformar för första gången sedan december. Siffrorna visar att köpare inte längre tävlar lika hårt om USD. Samtidigt godtar säljare nu lägre pris.
Eftersom P2P-marknaderna i Venezuela visar äkta hushålls- och företagsefterfrågan på USD signalerar detta att dollarbristen nu tillfälligt lättat. Oron för snabbt stigande priser har minskat.
Men detta visar inte på bättre köpkraft eller lägre inflation. Trots litet gap mellan växelkursen fortsätter priserna på mat och tjänster att stiga vilket gör att ekonomin känns osammanhängande.
Den viktigaste frågan är nu om minskad efterfrågan betyder en större förändring – eller bara en på kort sikt.
Utan stabila investeringar eller exportintäkter kan balansen snabbt försvinna igen. Bestående stabilitet kräver djupa strukturförändringar och jämnt flöde av pengar utifrån.
