AI-agenter betalar redan själva för data, datorkraft och webbsökningar. Men lagen tror fortfarande att en människa godkänner varje överföring. Denna skillnad är nu mittpunkten i debatten om AI-agenters identitet.
Medlemmar i BeInCryptos Legal & Regulatory Council menar att blockkedjan kan lösa detta.
Vem betalar när en maskin betalar?
Marknaden är fortfarande ung. En ny rapport från BeInCrypto Intelligence visade på 6,4 miljoner x402-betalningar under 35 dagar, mest små summor för data eller API-tjänster.
Bankerna är ändå oroliga. JPMorgan stoppar nu externa AI-agenter från kundkonton, och CEO Jamie Dimon pekar på risken för oönskade agenter.
USA:s lag ger lite vägledning. Electronic Fund Transfer Act gäller för obehöriga överföringar. Kongressen skrev den lagen 1978, när en människa godkände varje transaktion. GENIUS Act bestämmer regler för stablecoin-utgivare, men nämner aldrig agenter som använder dessa mynt.
Därför kan ingen säga säkert vem som betalar när en agent bokar fel flyg. Det handlar både om AI-agenters identitet och ansvarsskyldighet.
Varför AI-agenters identitet behöver en blockkedjelösning
Vyara Savova, expert på European Crypto Initiative, tror att de flesta kommer att använda agenter för vardagsuppgifter som kräver betalningar. Hon tycker att blockkedjan ger allt de agenter saknar.
“Vi får då betalningsinfrastruktur, identifiering och ett förtroendelager i ett, vilket skulle lösa det här till stor del.”
Juristen Anja Blaj Zajc håller inte med om att användare måste välja mellan integritet och ansvar. Hon säger att zero-knowledge (ZK)-bevis gör det möjligt att slippa välja. Ett ZK-bevis bevisar ett faktum utan att avslöja någon data.
“Du får ett ZK-bevis som visar att det verkligen finns en människa bakom agenten, att någon är ansvarig,” säger Blaj Zajc.
Det har betydelse juridiskt. Ansvarsrätt måste kunna hålla någon ansvarig, och en anonym plånbok räcker inte. Ett ZK-intyg kan knyta en agent till en ansvarig ägare utan att avslöja den ägaren för varje säljare.
Transparens är redan lag i Europa
Lord Chris Holmes sätter öppenhet främst. Han är konservativ ledamot i brittiska House of Lords och har lämnat in ett lagförslag om AI-reglering.
“Det måste alltid vara tydligt att man använder AI, hur den används, varför, och att samtycke och förtroende samt transparens finns.”
EU kräver redan detta till viss del. Sedan 2 augusti 2026 kräver artikel 50 i EU AI Act att chatbot-leverantörer måste informera om att användaren kommunicerar med ett AI-system. Nationella myndigheter kan kontrollera detta.
AI Omnibus sköt upp många hårda krav till 2027 och 2028, men denna uppgift kvarstår.
Men AI Act gäller bara för öppenhet, inte betalningar. Inga EU- eller USA-regler kräver att en säljare verifierar vilken människa som står bakom en betalande agent.
Tills lagstiftare löser detta kommer bankerna troligen att fortsätta neka agenter tillgång. Just nu föredrar rådet ZK-baserad AI-agentidentitet: visa att någon är ansvarig, men avslöja inget mer.
