Kina har anklagat USA för att i hemlighet ha beslagtagit 127 000 Bitcoin värda cirka 13 miljarder USD från 2020 års LuBian mining pool-hack och kallar det en statsstödd cyberoperation.
USA förnekade dock anklagelsen och sa att Bitcoin lagligen beslagtogs i ett helt separat bedrägerifall. Tvisten har återupplivat globala frågor om digital suveränitet.
Suveränitetskonflikt över LuBian-fonder
Kina har anklagat USA för att beslagta medel från LuBian-hacket under förevändning av en rättslig åtgärd.
Det amerikanska justitiedepartementet (DOJ) har bemött dessa anklagelser. Det uppgav att USA lagligen beslagtog Bitcoin som en del av en bedrägeriutredning mot den kambodjanske affärsmannen Chen Zhi, som anklagas för att bedriva kryptobedrägerier och människohandel i Sydostasien.
Förra månaden väckte DOJ en civil beslagförverkansprocess för att ta kontroll över cirka 127 271 Bitcoin, värda över 15 miljarder USD. Amerikanska tjänstemän sa att detta skedde i samarbete med internationella partners för att kompensera offrets för Chens nätverk.
Blockchain-analysföretaget Arkham Intelligence följde aktiviteten från plånböcker kopplade till LuBian vid denna tidpunkt. En viktig Bitcoin-överföring skedde när DOJ:s ärende blev offentligt.
Denna avslöjande blev fokus för Kinas utmaning av Washingtons berättelse.
Pekings regeringens cybersäkerhetsmyndighet hävdade att tidpunkten för överföringarna inte stämde med en standard rättslig beslagtagning.
I stället föreslog de att rörelserna indikerade att USA kan ha fått tillgång till Bitcoin tidigare än officiellt erkänt.
Denna senaste tvist mellan Kina och USA har återuppväckt debatten om digital tillgångssuveränitet.
Bitcoin blir ett geopolitiskt verktyg
Dragkampen mellan de två stormakterna över Bitcoin belyser ett bredare problem om pengar som går över gränser. Experter säger att krypteringskontroll har blivit ett geopolitiskt verktyg.
Bitcoins status som en icke-statlig tillgång låter nationer utöka sitt inflytande genom rättssystem och teknologi.
Financial Stability Board har också varnat för betydande luckor i global kryptoreglering. Utan ett enat ramverk agerar länder självständigt, ofta för strategisk vinning.
Samtidigt beror Pekings frustration på långvarig rädsla för västerländsk dominans i blockkedjeinfrastruktur och finansiell övervakning.
Kina ser USA:s kontroll över digitala system som en form av ekonomisk hävstång och har främjat egna blockkedjestandarder och den digitala yuanen som en motåtgärd.
USA har förlitat sig på bestämd kontroll, sett i fall som Silk Road och Bitfinex, för att utöka sin jurisdiktion och befästa sin roll i gränsöverskridande kryptoverksamhet.
Kritiker varnar dock för att detta fragmenterade tillvägagångsätt riskerar att underminera internationellt förtroende.
Utan samordning tillämpar stora makter sin egen variant av rättvisa, vilket gör kryptobeslag till statliga redskap snarare än effektiv brottsprevention.
