CME och NYSE vill nu begränsa Hyperliquid, men varför?

  • CME och NYSE-rapporter säger att myndigheter kan skärpa kontrollen av Hyperliquid.
  • Oro handlar om manipulationsrisk och risk för sanktioner i öppna handelssystem.
  • Ingen officiell bekräftelse än, men kryptomarknader reagerar på ökande regleringsspänning.

Rapporter säger att CME Group och NYSEs ägare, Intercontinental Exchange (ICE), vill att amerikanska tillsynsmyndigheter ska granska Hyperliquid hårdare, eftersom de oroar sig för marknadsmanipulation och risk för sanktioner.

Rubriken är viktig, eftersom den visar på en konflikt mellan traditionella börser och snabba decentraliserade finansplattformar som tävlar om derivatlikviditet och global prisupptäckt.

CME & NYSE vill ha mer kontroll över Hyperliquid när DeFi växer

I centrum står Hyperliquid, en snabb on-chain derivatplattform som erbjuder handel dygnet runt, hög likviditet och belånade eviga kontrakt.

Hyperliquids framväxt utmanar gamla aktörer som CME när det gäller krypto- och råvaruterminer. Förespråkare menar att dess öppenhet och blockkedjeavveckling minskar motpartsrisker.

Kritiker säger att dess öppna struktur kan ge utrymme för spoofing, wash trading och exponering mot sanktionerade deltagare.

Den verkliga strukturella skillnaden

Många analytiker gör fel när de kallar Hyperliquid för en börs. En börs matchar köpare och säljare och tjänar avgifter oavsett riktning.

CME och NYSE tar ingen marknadsrisk. Deras intäkter är neutrala och påverkas inte av om handlare vinner eller förlorar.

Hyperliquid fungerar på ett annat sätt. Den använder en intern kassa som heter HLP (Hyperliquidity Provider) för att styra likviditeten.

HLP ger likviditet genom market-making, utför likvidationer, sätter in USDC i “Earn” och får handelsavgifter. I praktiken blir den motpart till handlare.

Relationen blir alltså ojämn: när handlare förlorar, tjänar HLP, och när handlare vinner, förlorar HLP. Därför är HLPs resultat direkt kopplat till handlarnas utfall, till skillnad från vanliga börser.

Hyperliquid genererar ungefär 65 miljoner USD i månadsavgifter, eller cirka 700 miljoner USD per år.

En stor del av intäkten går till HYPE-token-återköp via Assistance Fund. Det skapar en loop där handel ger avgifter, avgifter finansierar återköp, återköp stärker tokenpriset, och högre priser lockar mer handel.

Marknadsläge: handel dygnet runt ger press

Traditionella börser har fortfarande fasta öppettider, men Hyperliquid är igång hela tiden. Det har blivit viktigt när stora händelser sker och prisupptäckten flyttas till kryptoplattformar när de traditionella marknaderna är stängda.

Detta har gjort att gamla aktörer känner ökad press att uppgradera och förlänga öppettiderna för att vara konkurrenskraftiga.

Amerikanska tillsynsmyndigheter, som CFTC, visar redan ökad uppmärksamhet på offshore- och decentraliserade derivatplattformar.

Även om ingen formell åtgärd riktats mot Hyperliquid, visar debatten större oro för regelefterlevnad, investerarskydd och finansiell stabilitet på öppna marknader.

Nästa steg beror nog på om tillsynsmyndigheter skapar särskilda regler för decentraliserade derivat eller använder dagens ramverk för terminer på kedjebaserade plattformar.

Striden mellan traditionella Wall Street-bolag och DeFi-likviditet blir nu ett regulatoriskt fokus. Utgången kan förändra hur världens derivathandel fungerar.

Ansvarsfriskrivning

BeInCrypto har åtagit sig att tillhandahålla opartisk och transparent rapportering. Denna nyhetsartikel syftar till att ge korrekt och aktuell information. Läsare uppmanas dock att verifiera fakta på egen hand och att rådgöra med en fackman innan de fattar några beslut baserade på detta innehåll. Observera att våra Allmänna villkor, vår Integritetspolicy och våra Ansvarsfriskrivningar har uppdaterats.