En grupptalan i en federal domstol i Kalifornien anklagar OpenAI för att ha lämnat ut privat ChatGPT-användardata till Meta och Google. Stämningen säger att företaget använde inbäddad spårningsteknologi utan att användarna gett samtycke.
Stämningen gäller personer i USA som har skrivit frågor på ChatGPT.com. De menar att OpenAI gav personliga frågor och kontouppgifter till två företag vars annonsnätverk når miljarder människor varje dag.
Vad stämningen anklagar OpenAI för
Stämningsansökan handlar om spårningsteknologi som Meta och Google ger till webbplatsägare för analys och annonsinriktning. Enligt stämningen lade OpenAI in sådan kod på ChatGPT-sidan och lät den skicka användarinformation automatiskt.
Klagandena säger att data som avslöjades var frågeteman, kontonamn och e-postadresser kopplade till varje användare. De menar att användarna hade rimliga förväntningar på privatliv när de använde chatboten. Många delar känsliga frågor om ekonomi, medicin och juridik där.
Stämningen nämner en Cyberhaven-rapport som uppskattar att cirka 1 % av informationen som anställda klistrar in i ChatGPT är konfidentiell. Siffran handlar om läckt företagsinformation. Stämningen oroar sig även för personer som använder assistenten för råd om hälsa, pengar och juridik.
Klagandena vill ha ekonomisk ersättning och ett förbud mot att fortsätta med detta. De stämmer bara OpenAI. Men stämningen nämner även Meta och Google som mottagare av datan.
En ökande våg av AI-integritetsfall
Det nya fallet kommer efter en grupptalan från 2023 mot OpenAI som handlade om personlig data till modellträning. Myndigheter i flera länder granskar fortfarande chatboten. Nya granskningar inkluderar åtgärder av en japansk integritets-myndighet och ett GDPR-klagomål från NOYB i Europa.
Ett annat mål tidigare i år anklagade Perplexity AI för liknande sak med Meta och Google-spårare. Pixelbaserad övervakning på AI-tjänster för konsumenter har blivit ett nytt område för integritetstvister. Google har också fått en egen stämning angående påstått missbruk av personlig data för AI-träning.
Tillsammans visar de här målen att AI-företag får allt mer press från lagstiftare. Myndigheter vill ha tydliga regler för hur användarnas data samlas in och används.
Vad står på spel för OpenAI
För OpenAI kommer stämningen olägligt. Företaget förbereder sig för en börsintroduktion. Det har enligt uppgift inte nått sina mål för intäkter och användare i år.
En långdragen grupptalan om integritet kan göra IPO-processen svårare. Det kan också leda till granskning i länder där dataskyddslagar är hårdare än i USA.
Om domstolen godtar klagandenas argument beror på hur domarna tolkar vad användarna kan vänta sig av AI-tjänster. Det kan också bero på vilken information OpenAI gav vid registrering. Domstolen har inte satt ut datum för förhandlingar, och OpenAI har inte kommenterat stämningen offentligt.
