Förhandlingarna ledda av Vita huset om Clarity Act avslutades på måndagen utan resultat. Kryptobranschen och banklobbyisterna kunde inte komma överens om räntor på stablecoins. En ny investering på 500 miljoner USD från en UAE-tjänsteman i president Donald Trumps familjs kryptoföretag gör lagförslaget ännu mer komplicerat.
Clarity Act skulle ge tydliga regler för USA:s kryptomarknader. Men nu har den fastnat i en intressekonflikt som kan stoppa regeringens viktigaste kryptosatsning och förändra framtiden för digital ekonomi.
The Yield Deadlock
Mötet i Eisenhower Executive Office Building, lett av presidentens kryptorådgivare Patrick Witt, samlade representanter från Coinbase, Circle och Ripple samt bankorganisationer. Efter två timmar kunde deltagarna inte enas om kryptobörser ska få erbjuda ränta på stablecoins.
Kryptoföreträdarna, som var fler än bankerna, ansåg att bankerna förhalade. Vita huset gav båda sidor i uppdrag att hitta en lösning innan månadens slut.
Insatserna är stora. Finansdepartementet räknar med att upp till 6,6 biljoner USD i insättningar kan flyttas från banker till stablecoins om ränta tillåts. Bankerna varnar för att detta kan skapa ett oreglerat parallellt system. Kryptoföretagen menar istället att bankerna bara är rädda för konkurrens.
Tvisten blev värre i januari när Coinbase vd Brian Armstrong drog tillbaka sitt stöd för lagförslaget. Han sa att han hellre vill se ingen lag än en dålig lag.
UAE-avtal skapar oro
The Wall Street Journal rapporterade att Sheikh Tahnoon bin Zayed Al Nahyan, UAE:s nationella säkerhetsrådgivare och chef för deras fond på 1,5 biljoner USD, köpte 49 % av World Liberty Financial, Trumps familjs kryptoföretag, bara fyra dagar före installationen.
Etikexperter har kritiserat avtalet som tydlig intressekonflikt och möjlig konstitutionell överträdelse. Tidslinjen väcker frågor: Trump bjöd in Tahnoon till en middag i Vita huset i mars. World Liberty USD1-stablecoin möjliggjorde en investering på 2 miljarder USD från UAE i Binance i maj. Två veckor senare godkände administrationen export av 500 000 Nvidia AI-chip till UAE, vilket innebar ett avsteg från Bidens tidigare begränsningar.
The Clarity Paradox
Här finns en tydlig ironi: Om Clarity Act går igenom, regleras alla amerikanska stablecoins, även World Libertys USD1. Trump skulle då underteckna lagar som styr hans egen familjs kryptoföretag. Vita husets beslut om ränta påverkar direkt USD1s konkurrensfördel.
Demokrater krävde redan anti-korruptionsregler innan UAE-affären blev känd. Senator Elizabeth Warren har kallat situationen ren korruption och krävt åtgärder i kongressen. Men eftersom republikanerna styr båda kamrarna ser formella utredningar osannolika ut.
En smalare väg
Lagförslaget har klarat av kammaren och senatens jordbruksutskott, men måste fortfarande godkännas av senatens bankutskott. Demokraterna har inflytande där och vill även se full bemanning på CFTC samt starkare skydd mot penningtvätt.
Åklagare i New York har också bidragit till problemet. De hävdar i ett brev att lagen gör det möjligt för stablecoin-företag att tjäna på bedrägeri genom att behålla stulna pengar istället för att lämna tillbaka de till offren.
Trump lovade i Davos att snart underteckna lagstiftning om marknadsregler. Men osämja om ränta, etikproblem och påståenden om UAE gör tidsplanen allt svårare. Bitcoins pris har gått ned 40 % sedan oktober, vilket visar den växande osäkerheten.
Clarity Act ville ge tydliga regler för kryptomarknaden. Men nu visar lagen istället hur presidentens intressekonflikter kan göra även de tydligaste lagförslag svåra att förstå.
