Japans regering vill att offentliga pensionsfonder köper fler inhemska tillgångar, även när Bank of Japan höjer räntan och minskar sina obligationsinnehav. Japans nuvarande politik sätter finanspolitiska lättnader mot åtstramande penningpolitik.
Finansminister Satsuki Katayama sa denna vecka att Japan vill att Government Pension Investment Fund och andra offentliga fonder ska öka sina innehav av inhemska tillgångar. Målet är att stabilisera obligationer och yenen samtidigt som BOJ drar sig tillbaka.
Japans politiska uppdelning är medveten
Government Pension Investment Fund förvaltar cirka 1,8 biljoner USD och är därmed världens största fond. Nästan hälften av innehavet finns i utländska aktier och obligationer, därför kan även små förändringar påverka globala marknader. Denna strategi följer tidigare krav från parlamentariker på att investera mer i Japan.
Det rådet kom samtidigt som inflationen var hög. Producentpriserna ökade med 7,1 % i juni, upp från 6,6 % i maj enligt officiell statistik. Oljan, elen och plaster bidrog mest till ökningen, och högre inflation brukar höja obligationsräntor. Men efter pensionsnyheterna sjönk tioårsräntan med 10 baspunkter till 2,775 %.
Samtidigt har BOJ höjt styrräntan till 1 %, den högsta nivån sedan 1995, och köper färre obligationer.
Regeringen flyttar åt andra hållet. Premiärminister Sanae Takaichi planerar sänkta konsumtionsskatter och kontantbidrag som finansieras med nya lån. Japan upplevde detta i januari när fyrtioårsräntan först nådde över 4 % under en rekordstor obligationsförsäljning.
”Japan stramar nu åt, minskar sin balansräkning och ökar de offentliga utgifterna – allt samtidigt – det har aldrig hänt förut”, konstaterade analytikern Bull Theory .
Följ oss på X för att få de senaste nyheterna direkt
Historien visar hur detta kan sluta
Andra regeringar har försökt blanda expansiv finanspolitik med åtstramande penningpolitik. Det har sällan gått lugnt till.
I september 2022 lanserade Storbritannien ett mini-budget på 45 miljarder pund när Bank of England höjde räntorna. Räntan på 30-åriga statsobligationer steg cirka 120 punkter på några dagar när pensionsfonder sålde tillgångar för att möta säkerhetskrav.
Banken behövde gripa in med nödstöd och premiärminister Liz Truss avgick efter 49 dagar.
Turkiet visar en långsammare variant. President Recep Tayyip Erdogan krävde räntesänkningar trots hög inflation och bytte ut centralbankschefer som sa emot. Liran förlorade cirka 44 % av sitt värde 2021 och inflationen nådde senare över 85 %.
Dessa spänningar har funnits länge. År 1951 friade USA:s finansdepartement och centralbank en överenskommelse som gav Federal Reserve självständighet efter år av låg ränta.
De hade hållit långa räntor nära 2,5 % för att finansiera andra världskriget, vilket är skolboksexempel på finanspolitisk dominans.
Varför kryptomarknader borde bry sig
Japan är viktigt för digitala tillgångar tack vare yen carry trade. Där lånar investerare billig yen för att köpa tillgångar med högre avkastning utomlands. Uppskattningar säger att det handlar om flera biljoner USD.
När BOJ höjde räntan i juli 2024 avvecklades den handeln snabbt. I början av augusti föll Nikkei 225 med 12,4 % under en dag, det största raset sedan 1987. Bitcoin (BTC) sjönk under 50 000 USD.
Situationen känns igen. Yenshorts nådde nyligen högsta nivån sedan 2024. Analytiker varnar också för att Japans obligationsmarknad kan hota uppgången för aktier och kryptovalutor. Japan har världens tyngsta statsskuld bland utvecklade länder, mer än dubbelt landets BNP. Därmed finns litet utrymme för misstag.
Om Japan klarar att hantera ökande skulder utan problem beror på hur mycket deras pensionsfonder faktiskt köper och hur länge BOJ fortsätter att strama åt. Marknader som tidigare inte brydde sig om Tokyo följer nu varje tecken noggrant.
