Kan muslimer köpa Bitcoin? Pakistans främsta islamiska lärda kan inte komma överens om krypto följer Sharia, islams lagar.
Den här frågan är viktig även utanför moskén. Pakistan är ett av världens största kryptomarknader, och regeringen vill leda utvecklingen inom digitala tillgångar.
Varför debatten om krypto och Sharia i Pakistan är viktig
Den 10 juni gav Jamia Darul Uloom Karachi, en ledande religiös skola, ut en fatwa, alltså ett religiöst utlåtande. Mufti Taqi Usmani och andra seniora lärda skrev under dokumentet.
Regeln förbjuder köp med Bitcoin (BTC), stablecoins och andra digitala valutor. De menar att dessa bara är “fiktiva siffror på ett konto.”
Denna dom har stor betydelse. Mufti Usmani ger råd till Meezan Bank, Pakistans näst största bank sett till marknadsvärde, om Sharia. Enligt honom räknas inte krypto som riktig förmögenhet, eller maal, enligt islamisk lag.
Hans åsikter har tidigare påverkat marknaden. År 2008 ansåg han att upp till 85 % av sukuk, alltså islamiska obligationer, inte klarade Sharia. Då minskade globala sukuk-emissioner från 50 miljarder USD till cirka 15 miljarder USD på ett år, även om finanskrisen också spelade in.
Den här gången är publiken ännu större. Pakistan ligger trea i världen för användning av krypto på gräsrotsnivå, efter bara Indien och USA, enligt Chainalysis.
Det är dålig tajming för regeringen. Pakistan har använt krypto för att knyta band med USA:s president Donald Trump, vars kryptovinster på 1 miljard USD fick stor uppmärksamhet.
- Pakistans finansdepartement gick med på i januari att undersöka World Libertys stablecoin USD1.
- PVARA:s chef Bilal bin Saqib, 35 år, berättade för Bloomberg att kryptosatsningen byggde upp förtroendet med Washington.
- Analytiker berättade för Al Jazeera att deras stablecoin-avtal var som att betala för tillgång till Trump-administrationen.
Trumps plattform, World Liberty Financial, skrev på ett icke-bindande avtal i Pakistan i år.
Indiens centralbank vill gå ännu längre genom att isolerar banker från krypto helt och hållet.
Andra muslimska lärda säger att krypto är halal, med villkor
Saylani Welfare International Trust, en av Pakistans största välgörenhetsorganisationer, tycker annorlunda. Organisationens ledande mufti, Wasim Akhtar Al-Madani, gav ut en 37-sidig fatwa för ungefär 13 månader sedan.
Han ser krypto som en erkänd rättighet, inte som vanlig egendom. Den här veckan höll Saylani ett krismöte i Karachi för att stå fast vid beslutet.
“Köp och försäljning av kryptovaluta eller digitala tillgångar kan vara tillåtna som en erkänd rättighet, om transaktionerna inte förbjuds av landets lag och inte utsätter någon för olaglig förnedring, straff eller rättsliga problem,” sa Al-Madani i ett uttalande om fatwan.
Saylani har skickat det vidare till Council of Islamic Ideology och State Bank of Pakistan.
Pakistans kryptoregulator är nu mitt emellan. Bilal bin Saqib leder Pakistan Virtual Assets Regulatory Authority (PVARA). Lagstiftare skapade myndigheten genom ett dekret i juli 2025 och bekräftade det med lag i år. Saqib bad Jamia Darul Uloom att skilja på spekulativa tokens och tokens med verkliga tillgångar i ryggen.
Han lyfte fram sukuk på en blockchain, guld-backade tokens och helt reserverade stablecoins. Alla dessa ger innehavaren rätt till något verkligt. Skillnaden är viktig när tokeniserade verkliga tillgångar går över 60 miljarder USD och stablecoins når rekordmånadnivåer.
“Den centrala frågan som fatwan tar upp är om en digital tillgång räknas som erkänd förmögenhet enligt Sharia. Det är precis rätt fråga, och därför måste dessa instrument granskas var för sig,” sa Saqib i en kommentar till Reuters.
Han träffade Usmani förra veckan och kallade samtalet konstruktivt.
Waqas Ghani, forskningschef på JS Global Capital, menade att fatwan kan göra så att banker tar längre tid innan de använder krypto. Handeln ser ändå stabil ut hittills.
Hur andra muslimska länder ser på kryptovaluta
Pakistans oenighet visar att det finns en större splittring inom den muslimska gemenskapen. Flera stora länder har tagit motsatta beslut om kryptovalutor.
Malaysia är tillåtande. Malaysias värdepappersmyndighetens shariaråd beslöt 2020 att digitala tillgångar räknas som maal och kan handlas på registrerade börser.
Gulfregionen har en pragmatisk inställning. Dubai och Abu Dhabi ger tillstånd till kryptoföretag under särskilda tillsynsmyndigheter och domstolar för sharia-kompatibla produkter, men utan generellt religiöst förbud.
Indonesiens Ulema Council valde en annan väg 2021. De förklarade krypto som haram som valuta, men tillåter handel med tokens som har tydliga underliggande tillgångar.
Egyptens stormufti uttalade redan 2017 att all användning av krypto är förbjuden, eftersom han liknar det vid spel. Turkiets religiösa ledning uttryckte liknande oro men landet tillåter fortfarande handel medan de förbjuder kryptobetalningar.
Pakistan ligger i mitten av detta spektrum. Usmani ger samma svar som Egypten och Indonesien, medan PVARA:s krav på tillgångsbaserade lösningar liknar Malaysias och Gulfens modeller.
Nu är det upp till de lärda att bestämma. Deras svar kan avgöra hur långt Pakistans halal-satsning på digital ekonomi kan gå.
