Debatten om CLARITY Act handlar mest om kampen mellan banker och kryptoföretag kring avkastning på stablecoins. Den konflikten får mest uppmärksamhet och framställs ofta som en fråga om marknadsstruktur. Men detta döljer en tystare och kanske mer viktig fråga.
När CLARITY Act blir lag, kommer lagen att ge reglerade kryptoroller legitimitet. Det betyder också att de måste följa Bank Secrecy Act. Även utan tydliga krav riskerar detta att skapa ett övervakningssystem. Då måste mellanhänder sluta samarbeta med privacy-tillgångar och släppa privacy-by-design, innan kongressen har diskuterat för- och nackdelar öppet.
Banker deltar i samtal om avkastning på stablecoin
På måndagen träffade personer från branschen rådgivare till USA:s president Donald Trump. De ville hitta kompromisser kring ett omstritt lagförslag om marknadsstruktur.
Patrick Witt, verkställande direktör för President’s Council of Advisors on Digital Assets, ledde samtalet. Vid rundabordssamtalet deltog ledare från både krypto och traditionella banker.
Mötet skapade nya spänningar mellan kryptosektorn och traditionell finans.
Kritiker undrade varför politiker bjuder in Wall Street att hjälpa till att forma lagar om produkter som tävlar mot bankernas verksamhet. Särskilt gäller det stablecoins med avkastning, som många ser som ett hot mot vanliga bankkonton.
Men mötet gjorde också att en mer subtil, men lika viktig fråga, nästan ingen märkte: integritet.
Hur CLARITY tar in krypto under Bank Secrecy Act
CLARITY Act är ett förslag till marknadsstruktur som vill skapa tydliga regler för den amerikanska kryptobranschen. Lagen vill ge tydliga uppgifter till olika myndigheter och skapa klarhet för marknadens aktörer.
Men lagförslaget handlar om mer än bara gränser mellan myndigheter.
Genom att tydligt definiera reglerade kryptoroller, särskilt för centraliserade börser och stablecoin-utgivare, blir dessa aktörer en del av det nuvarande finansiella systemet.
När de rollerna får juridisk status, blir det nästan omöjligt att undvika Bank Secrecy Act, även om lagen inte förklarar hur reglerna gäller för blockchain.
Den bristen på tydlighet gör att mellanhänder bestämmer viktiga regler, inte kongressen.
Börser och depåer väljer därför ofta att göra omfattande identitetskontroller, fullständig övervakning av transaktioner och samla in mycket data. Därmed skapar de egna standarder utan en tydlig lag bakom.
I detta system får projekt som fokuserar på integritet de största problemen.
Integritetstillgångar i skottlinjen
BSA kräver att finansföretag måste identifiera kunder och rapportera misstänkta aktiviteter. I praktiken betyder det att företag måste veta vilka kunderna är och rapportera problem till myndigheter.
Lagen kräver inte att företagen alltid har full insyn i hela systemet eller kan spåra varje transaktion hela tiden.
Trots det arbetar stora kryptoföretag som Binance, Coinbase och Circle som om lagen kräver ständig insyn. De kopplar BSA med största möjliga öppenhet på blockkedjan för att minska risken att bryta mot lagen.
Detta leder till mycket hårda krav på spårbarhet och undvikande av system som blockerar insyn. Centraliserade börser vill ofta inte erbjuda privacy-mynt som Monero eller Zcash. Det beror inte på att BSA kräver det, utan som en försiktighetsåtgärd.
I nuläget säger CLARITY Act inget om hur BSA ska tillämpas på blockkedjor där integritet och pseudonymitet fungerar annorlunda än i vanliga banker. Det tystnaden är viktig.
Eftersom lagen inte förklarar viktiga krav, finns risken att den mest försiktiga och övervakande synen på BSA blir norm.
Därför får de som står för kryptoindustrins cypherpunk-tradition flest problem, då integritetsverktyg och tjänster får hårdast begränsningar.
