Räntorna på statsobligationer i de största ekonomierna steg kraftigt den här veckan. Marknadsobservatörer jämför detta med 2008 års finanskris.
Japans 10-årsränta gick över 3 % för första gången sedan 1996. Samtidigt nådde amerikanska statsobligationer och europeiska skulder sina egna historiska nivåer.
En global omvärdering sker på alla stora marknader
Japans rörelser blev de mest uppseendeväckande. 10-åriga JGB nådde 3 %, 5-årsräntan slog rekord på 2,26 %, 2-årsräntan gick upp till en 31-årstopp nära 1,80 %, och 20-åriga obligationer steg till 3,885 %. Dessa nivåer har vi inte sett sedan 1996.
Även amerikanska statsobligationsräntor steg ytterligare. 10-årsräntan nådde ungefär 4,79 %–4,81 %, vilket är högst sedan januari 2025. 2-årsräntan gick till en 19-månaders högstanivå på 4,38 %.
De europeiska marknaderna visade samma mönster. Tyska 10-årsräntor steg till en 15-årshögsta nära 3,36 %, franska räntor nådde 4,22 % och brittiska gilts gick upp till nivåer vi inte sett sedan 2008. Ett Bloomberg-index över globala statspappersräntor gick till 3,72 %, vilket också är högst sedan mitten av 2008.
Följ oss på X för att få senaste nyheterna direkt.
Obligationspriser går motsatt mot räntor, så befintliga ägare fick verkliga förluster. Nya spänningar i Mellanöstern drev Brentolja över 95 USD fatet. Det ökade oron för inflation, samtidigt som investerare redan brottades med stora statliga upplåningar och förväntningar på fler räntehöjningar.
Varför Japans förändring får globala följder
Japans situation påverkar mer än bara landet själv. Ultralåga räntor där har i decennier drivit yen carry trade, där man lånar billigt i yen för att köpa tillgångar med högre avkastning utomlands.
Högre inhemska räntor minskar det intresset och kan så småningom dra japanskt kapital tillbaka in i landet. Detta kan dra ner likviditeten på marknader som varit beroende av billig extern finansiering.
Analytiker säger att omvärderingen sker gradvis snarare än med en plötslig nedgång, men riktningen är tydlig.
Japans skuldberg överstiger 200 % av BNP och premiärminister Takaichis stora finanspolitiska planer har ökat oron hos investerare.
Vad högre räntor betyder för aktier, Bitcoin och guld
Högre räntor gör det svårare i finansvärlden. Tillväxt- och teknikaktier, vars värderingar beror på framtida kassaflöden, utsätts för extra press när diskonteringsräntan stiger.
Bitcoin har en mer oklar position. Det ses ofta som en riskfylld tillgång och handlades runt 77 437 USD den 2 september, enligt BeInCrypto-data. Det var en nedgång på ungefär 0,2 % mitt i den förvärrade Iran-konflikten och svagare utveckling på obligations- och aktiemarknaderna.
Vissa investerare tycker fortfarande att Bitcoin är ett alternativ till fiatvalutor som pressas av skuld och inflation. Antalet som äger Bitcoin är fortfarande lågt, ungefär 5 % av världens befolkning. Det är jämförbart med hur många som äger guld eller S&P 500-aktier enligt data.
Guld fick egna motvindar av ökande alternativkostnader. Trots det finns fortsatt stöd på längre sikt på grund av oro för politiken.
Det är annorlunda än 2008, då kredit- och bankkriser orsakade problemen. De nya påtryckningarna handlar om statsfinanser och energichocker. Detta är ingen ekonomisk rådgivning.
Prenumerera på vår YouTube-kanal för att se ledare och journalister ge expertanalyser.
